Den 1 april ansökte Space X om börsintroduktion på New York-börsen. Men när indexfonder verkar utnyttjas av Space X för exitmöjligheter och kapitalanskaffning på höga nivåer blir det mindre attraktivt att äga indexprodukter. Även om indexprodukter har existerat alltsedan 1970-talet i USA så tog det lång tid innan den här typen av investeringar blev populära och drog till sig stora mängder kapital.
Teorin om den effektiva marknaden hävdade lite förenklat att all tillgänglig information redan var prissatt på aktiemarknaden och att det var omöjligt att vara smartare än marknaden efter avgifter till rådgivare, banker, mäklare och fondförvaltare. Bäst var att investera passivt i index med låga avgifter. Amerikanska Vanguard var pionjärer och lanserade mot slutet av 1970-talet en indexfond som replikerade S&P 500 i USA, med låga avgifter och ett lågt tracking error. I början var Vanguards indexfond liten, men den växte så sakteliga fram till dess att akademiska studier började visa att få aktiva förvaltare klarade av att slå passiva indexprodukter över tid efter avgifter.
En bok som fick stort genomslag var ”A random walk down Wall Street” av Burton Malkiel. Han visade att de få aktiva förvaltare som slog index efter avgifter troligtvis berodde på slumpen och att det var i princip omöjligt att i förväg lista ut vilka som skulle komma att slå index. Aktiva förvaltare hade mycket kontanter när de var rädda och aktier generellt sett var billiga, medan de var fullinvesterade när aktier var dyra och alla var optimister. Denna procykliska anomali kunde man undvika genom att bara äga index och slippa ha en människa som fattade emotionella beslut om kapitalallokeringen.











