Vad är utbildningens syfte när maskiner överträffar människan i allt fler kognitiva uppgifter? Hur utformar vi ett skolsystem som inte bara rustar individer för morgondagens verklighet, utan också vårdar det unikt mänskliga? Dessa frågor är akuta i en tid där artificiell intelligens (AI) omformar samhällets grundvalar.
Svenska universitet larmar om studenter som saknar tillräcklig läsförståelse för akademiska studier. På tekniska högskolor brister gymnasieelever i grundläggande matematik, och på ekonomiprogram kämpar studenter med beräkningar på mellanstadienivå. Denna kunskapskris blir särskilt alarmerande när AI snabbt automatiserar rutinmässiga kognitiva uppgifter. Om dagens unga redan kämpar med basfärdigheter, hur ska de då navigera en framtid där AI dominerar kunskapsintensiva yrken?
Krisen är inte bara pedagogisk – den är existentiell. Utbildningens roll är inte enbart att förmedla färdigheter, utan att förbereda individer för att ta ansvar för världen och sig själva. Misslyckas skolan riskerar vi en generation som inte bara står utan arbete, utan också är främmande för sin egen mänsklighet.