När skolan blir en plats där kriminella nätverk rekryterar och hoten är verkliga, tvingas föräldrar ändå skicka dit sina barn – eller riskera böter och socialtjänst, skriver ordförande för Droginformation för alla, Åsa Graaf.

Våra grannländer har redan en lösning på otryggheten i skolan: läroplikt. Varför har inte Sverige det?

I dag är skolplikt en självklarhet i Sverige.

En stor orosfaktor i dag är att kriminella nätverk söker unga i skolorna. På en arbetsplats hade facket agerat direkt vid fara. För våra barn finns ingen motsvarande skyddsombud. Vem är barnens skyddsombud?

I skollagen står det att skolan ska vara en trygg plats för alla elever, men detta är svårt att leva upp till då det förekommer skjutningar, mobbning, ökad psykisk ohälsa med mera. På sociala medier exponeras barn; de ser fruktansvärda brott, blir hotade och utsatta för kränkande behandlingar. Det är dags att verkligen skydda våra barn.

Vi måste inse att skolan inte alltid är trygg.

I våra nordiska grannländer gäller läroplikt i stället för skolplikt. Det betyder att barnen måste få undervisning på rätt nivå – men inte nödvändigtvis i skolan. Norge, Finland och Danmark ger föräldrar möjlighet till hemundervisning under kommunal kontroll, så länge målen i läroplanen nås.

I Sverige krävs ”synnerliga skäl” och en tung bevisbörda för att få hemundervisning. Föräldrar måste bevisa att hoten är verkliga och att skolan inte kan skydda barnet – något som är nästan omöjligt när många är för rädda för att vittna.

Om bevisen anses tillräckliga kanske man kan få hemundervisning – men vem vill låta det gå så långt? Hur mycket ska ett barn behöva utstå för att få fram bevisen? Det räcker alltså inte med en pågående hotbild för att få skydda sitt barn.

Vi måste inse att skolan inte alltid är trygg. Läroplikt skulle ge familjer friheten att skydda sina barn.

Åsa Graaf
Ordförande Droginformation för alla