Skjutningarna minskar dramatiskt och för tredje året i rad. Antalet barn misstänkta för inblandning i mordplaner når samtidigt nya rekordnivåer.
– Varenda 13-åring går omkring med en dator i fickan och är nåbar för tungt kriminella runtom i världen, säger Sven Granath, doktor i kriminologi.
Polisen har registrerat 151 skjutningar i Sverige mellan januari och november i år. Det är nästan en halvering från helåret 2024 som hade 296 skjutningar, vilket i sig var en stor nedgång från 2023 (368) och 2022 (391).
– Det är tydligt att skjutningarna har minskat, framför allt i Stockholm, men även i andra regioner, säger Sven Granath, kriminolog vid Stockholmspolisen och gästforskare vid Stockholms universitet.
Polis på plats i Oxie utanför Malmö där en man sköts till döds i en bil den 12 december i år. Enligt uppgifter till bland annat Sydsvenskan misstänks en 12-årig pojke för mordet. Foto: Johan Nilsson / TT
Nedgången beror troligen både på minskade konfliktnivåer i kriminella miljöer, samt stärkt och riktat polisarbete. Det handlar bland annat om att fler utförare av grova våldsdåd grips och att man tar fler gängtoppar utomlands genom samarbete med andra länder.
– Man har också beslagtagit mer vapen de senaste åren och det ger effekt, säger Granath.
Fler bombdåd
Däremot har sprängningarna ökat kraftigt i år. Här rör det sig dock i huvudsak om andra orsaker än vid skjutvåld.
Sven Granath, doktor i kriminologi, är verksam vid Stockholmspolisen och Stockholms universitet och kartlägger bland annat ungdomskriminalitet, vapenvåld och kriminella nätverk. Foto: Anders Wiklund/TT
– Det speglar att man fortfarande har kvar utpressningsmotiven. Det finns fortfarande skulder i den kriminella världen. Man kan säga att de väldigt personliga konflikterna dämpats, men skulder och utpressningar finns kvar.
Den riktigt oroande utvecklingen är att antalet barn som involveras i grova våldsdåd fortsätter stiga. Under årets elva första månader har 158 barn under 15 varit misstänkta för mordplaner, mot 109 samma period i fjol och 36 under 2023.
– Det har ju att göra med att man numera når de unga väldigt lätt via de här kommunikationskanalerna man har, säger Sven Granath.
– Jag tror egentligen inte att själva riskgruppen har blivit så mycket större. Men man når dem och man byter ut dem ännu mer.
Barn med riskfaktorer
I huvudsak rör det sig om barn med många riskfaktorer, från resurssvaga hem och inte sällan med NPF-diagnoser, säger han.
– Där har vi ett problem med vår digitalisering. Varenda 13-åring går omkring med en dator i fickan och är nåbar för tungt kriminella runtom i världen.
– Det effektivaste skulle naturligtvis vara att införa ett smartphoneförbud för de under 15.
Att detta fenomen växt fram samtidigt som gigekonomin – där personer från fattigare länder cyklar runt och levererar mat till dörren – är ingen slump, menar han.
– Det är samma cyniska utnyttjande. Kommunikationstekniken gör att man billigt får tillgång till personer utan så mycket resurser eller andra möjligheter. Finns detta så kommer folk att utnyttja det.
