loadingBarnen – som ofta är mellan 16 och 18 år – upplever ofta att insatserna inte tar hänsyn till de hjälpbehov de själva formulerat eller ser till hela deras situation, som till exempel kan innebära att man lever under dödshot, enligt de samtal som Bris mottagit. Arkivbild. Foto: Jessica Gow/TT
Barnen – som ofta är mellan 16 och 18 år – upplever ofta att insatserna inte tar hänsyn till de hjälpbehov de själva formulerat eller ser till hela deras situation, som till exempel kan innebära att man lever under dödshot, enligt de samtal som Bris mottagit. Arkivbild. Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes

Allt fler barn ringer Bris om gängkriminalitet

TT

Bris tar emot hundratals samtal från barn som vill lämna gängkriminalitet – samtidigt som samtalens karaktär har skiftat.

– Barn har hunnit vara involverade under längre tid, säger sakkunnig socionom Marie Angsell.

Bris, Barnens rätt i samhället, började 2023 få samtal som berörde gängkriminalitet. Då rörde det sig om 260 samtal. I fjol var det totalt 441 samtal och i år, fram till november, räknas samtalen till 354.

– Vi hade drygt 64 000 kontakter under förra året. Så det är inte en jättestor samtalskategori på Bris. Men det är ändå förhållandevis många unga i relation till hur många unga som faktiskt själva är involverade i kriminalitet och är under 18 år, säger Angsell.

Från början har det återkommande temat i samtalen varit rädda och panikslagna barn som hamnat i en situation de är oförmögna att ta sig ur – och så är det ännu, enligt Angsell.

– Men det vi kan se i dag, jämfört med 2023, är att barn har hunnit vara involverade under längre tid, säger hon.

Kortsiktiga insatser

Det innebär att barnen som ringer ofta hunnit ta del av samhällets försök att hjälpa, vilket i sin tur gör att Bris genom samtalen får kunskap om hur barnen upplever att insatserna fungerat.

Barnen – som brukar vara mellan 16 och 18 år – vittnar ofta om att insatserna inte tar hänsyn till de hjälpbehov de själva formulerat eller ser till hela deras situation, som till exempel kan innehålla drogmissbruk eller att leva under dödshot.

Bris skulle helst se förebyggande insatser, men konstaterar att så sällan är fallet och att de åtgärder som tas till ofta blir kortsiktiga:

– När de väl är involverade i kriminaliteten ser vi att även om man får en insats som kanske är en placering under en period, så står man ändå ensam när man kommer ut därifrån.

Stort kontrollbehov

Bris vill att regeringen utreder långsiktighet och samverkan. Det krävs insatser som känns meningsfulla, trygga och som de vågar ta emot. Dessutom bör man utnyttja tillfället när motivationen finns, till exempel när barnet är i kontakt med Bris, som ofta sker kvälls- eller nattetid.

– Det är så viktigt att kunna fånga den där motivationen, sedan åker kanske rustningen på igen när det blir morgon.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingBarnen – som ofta är mellan 16 och 18 år – upplever ofta att insatserna inte tar hänsyn till de hjälpbehov de själva formulerat eller ser till hela deras situation, som till exempel kan innebära att man lever under dödshot, enligt de samtal som Bris mottagit. Arkivbild. Foto: Jessica Gow/TT
Barnen – som ofta är mellan 16 och 18 år – upplever ofta att insatserna inte tar hänsyn till de hjälpbehov de själva formulerat eller ser till hela deras situation, som till exempel kan innebära att man lever under dödshot, enligt de samtal som Bris mottagit. Arkivbild. Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes

Allt fler barn ringer Bris om gängkriminalitet

TT

Bris tar emot hundratals samtal från barn som vill lämna gängkriminalitet – samtidigt som samtalens karaktär har skiftat.

– Barn har hunnit vara involverade under längre tid, säger sakkunnig socionom Marie Angsell.

Bris, Barnens rätt i samhället, började 2023 få samtal som berörde gängkriminalitet. Då rörde det sig om 260 samtal. I fjol var det totalt 441 samtal och i år, fram till november, räknas samtalen till 354.

– Vi hade drygt 64 000 kontakter under förra året. Så det är inte en jättestor samtalskategori på Bris. Men det är ändå förhållandevis många unga i relation till hur många unga som faktiskt själva är involverade i kriminalitet och är under 18 år, säger Angsell.

Från början har det återkommande temat i samtalen varit rädda och panikslagna barn som hamnat i en situation de är oförmögna att ta sig ur – och så är det ännu, enligt Angsell.

– Men det vi kan se i dag, jämfört med 2023, är att barn har hunnit vara involverade under längre tid, säger hon.

Kortsiktiga insatser

Det innebär att barnen som ringer ofta hunnit ta del av samhällets försök att hjälpa, vilket i sin tur gör att Bris genom samtalen får kunskap om hur barnen upplever att insatserna fungerat.

Barnen – som brukar vara mellan 16 och 18 år – vittnar ofta om att insatserna inte tar hänsyn till de hjälpbehov de själva formulerat eller ser till hela deras situation, som till exempel kan innehålla drogmissbruk eller att leva under dödshot.

Bris skulle helst se förebyggande insatser, men konstaterar att så sällan är fallet och att de åtgärder som tas till ofta blir kortsiktiga:

– När de väl är involverade i kriminaliteten ser vi att även om man får en insats som kanske är en placering under en period, så står man ändå ensam när man kommer ut därifrån.

Stort kontrollbehov

Bris vill att regeringen utreder långsiktighet och samverkan. Det krävs insatser som känns meningsfulla, trygga och som de vågar ta emot. Dessutom bör man utnyttja tillfället när motivationen finns, till exempel när barnet är i kontakt med Bris, som ofta sker kvälls- eller nattetid.

– Det är så viktigt att kunna fånga den där motivationen, sedan åker kanske rustningen på igen när det blir morgon.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025