Inrikes

Skatt på konsumtion och värdeskapande

Olle Felten
loadingOmsättningsskatten infördes temporärt 1941. Sedan 1960 är den en stor intäktskälla för staten.
Omsättningsskatten infördes temporärt 1941. Sedan 1960 är den en stor intäktskälla för staten.

I denna fjärde artikel i serien om skatterna inför valet tittar vi på skatten på konsumtion: momsen. Från en tillfällig beredskapsskatt till nationalekonomernas näst största favorit i skattekatalogen och drygt 20 procent av de årliga skatteintäkterna.

En generell skatt på privata inköp – omsättningsskatt – infördes i Sverige 1941 som en temporär beredskapsskatt, vars syfte var att finansiera Sveriges krigskostnader under andra världskriget. Den avskaffades efter kriget, 1947. Den dåvarande socialdemokratiska regeringens skatteexperter hade dock fått upp ögonen för beskattningsprincipens effektivitet. Skatten, som togs ut på konsumentköp, ansågs vara en stark och planerbar intäktskälla för staten.

Man lyckades återetablera omsättningsskatten 1960. År 1969 anpassades systemet efter EG-ländernas variant, en mervärdesskatt. Det innebar en utvidgad beskattning som tas ut i alla produktions- och handelsled på de delar av värdet på produkten eller tjänsten som adderats i det aktuella ledet. Slutligen landar hela momskostnaden på konsumenten. Den principen lever kvar än i dag.

Utredning om differentierad matmoms

Regeringen tillsatte den 6 juli en utredning som senast den 22 december ska ge förslag till en ny samlad differentiering av matmomsen. Utredaren ska bland annat

• beakta momsens påverkan på folkhälsa och beredskap

• avgränsa och definiera olika kategorier av livsmedel i syfte att kunna differentiera mervärdesskatten på livsmedel

• föreslå en lämplig utformning av en differentierad mervärdesskatt på livsmedel som utgår från högst tre olika skattesatser i syfte att hålla nere kostnaderna för hushållens inköp av särskilt nödvändiga livsmedel

• ta hänsyn till principen om skatteneutralitet, frågor om gränsdragningar och konkurrenssnedvridningar samt de effekter en differentiering får på skatteundandragande och företagens administrativa börda

• analysera nyttor och kostnader av den föreslagna differentieringen av mervärdesskatten på livsmedel ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och bedöma om förslagen är samhällsekonomiskt effektiva.

Källa: Regeringens utredningsdirektiv

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

Inrikes

Skatt på konsumtion och värdeskapande

Olle Felten
loadingOmsättningsskatten infördes temporärt 1941. Sedan 1960 är den en stor intäktskälla för staten.
Omsättningsskatten infördes temporärt 1941. Sedan 1960 är den en stor intäktskälla för staten.

I denna fjärde artikel i serien om skatterna inför valet tittar vi på skatten på konsumtion: momsen. Från en tillfällig beredskapsskatt till nationalekonomernas näst största favorit i skattekatalogen och drygt 20 procent av de årliga skatteintäkterna.

En generell skatt på privata inköp – omsättningsskatt – infördes i Sverige 1941 som en temporär beredskapsskatt, vars syfte var att finansiera Sveriges krigskostnader under andra världskriget. Den avskaffades efter kriget, 1947. Den dåvarande socialdemokratiska regeringens skatteexperter hade dock fått upp ögonen för beskattningsprincipens effektivitet. Skatten, som togs ut på konsumentköp, ansågs vara en stark och planerbar intäktskälla för staten.

Man lyckades återetablera omsättningsskatten 1960. År 1969 anpassades systemet efter EG-ländernas variant, en mervärdesskatt. Det innebar en utvidgad beskattning som tas ut i alla produktions- och handelsled på de delar av värdet på produkten eller tjänsten som adderats i det aktuella ledet. Slutligen landar hela momskostnaden på konsumenten. Den principen lever kvar än i dag.

Utredning om differentierad matmoms

Regeringen tillsatte den 6 juli en utredning som senast den 22 december ska ge förslag till en ny samlad differentiering av matmomsen. Utredaren ska bland annat

• beakta momsens påverkan på folkhälsa och beredskap

• avgränsa och definiera olika kategorier av livsmedel i syfte att kunna differentiera mervärdesskatten på livsmedel

• föreslå en lämplig utformning av en differentierad mervärdesskatt på livsmedel som utgår från högst tre olika skattesatser i syfte att hålla nere kostnaderna för hushållens inköp av särskilt nödvändiga livsmedel

• ta hänsyn till principen om skatteneutralitet, frågor om gränsdragningar och konkurrenssnedvridningar samt de effekter en differentiering får på skatteundandragande och företagens administrativa börda

• analysera nyttor och kostnader av den föreslagna differentieringen av mervärdesskatten på livsmedel ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och bedöma om förslagen är samhällsekonomiskt effektiva.

Källa: Regeringens utredningsdirektiv

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Epoch Times Podcasts

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Nyhetschef
Staffan Erfors
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Svenska Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU) och är av ”särskild vikt för mediemångfalden” enligt Mediestödsnämnden.

© Svenska Epoch Times AB 2026