Trots att befolkningen på landsbygden minskar utgör landsbygdsbor fortfarande en stor del av Sveriges befolkning, vilket gör att de politiska partierna nu tar upp frågor viktiga för landsbygdens framtid. Vägbelysning har blivit ett debattämne.

Den 1 juli trädde nya lagändringar i kraft som bygger på regeringens proposition ”Hela Sverige ska fungera”. Propositionen utgör regeringens samlade strategi för landsbygdspolitiken under mandatperioden och syftar till att skapa bättre förutsättningar för människor att leva, bo och driva företag i hela landet. Det handlar om satsningar på infrastruktur, kommunikationer, service och näringsliv.

Landsbygdens framtid är en återkommande valfråga – Sverigedemokraterna föreslår till exempel att all ny lagstiftning ska prövas utifrån vad det får för konsekvenser för landsbygden.

Omkring en fjärdedel av Sveriges befolkning bor utanför tätorterna, och frågor om vägar, drivmedelspriser, service och trygghet har stor betydelse för många väljare. Hur väl regeringen har lyckats med sin landsbygdspolitik har därför redan blivit föremål för politisk debatt. Nyligen riktade Socialdemokraterna kritik mot regeringen och lyfte den nedmonterade vägbelysningen på landsbygden som ett exempel.

”Det handlar om barns trygghet i väntan på skolbussen och om äldre som ska ta sig till postlådan”, konstaterade Anna-Caren Sätherberg (S), landsbygdspolitisk talesperson, i ett pressmeddelande.

”Bara hemma hos mig i Jämtland kan det röra sig om 100 byar som ska släckas ned. Vi som bor på landsbygden begär inte mycket av det offentliga, men man blir arg och förbannad när något tas ifrån oss.”

Frågan om nedmontering av belysning har blivit en symbolfråga i sammanhanget. I maj kunde SVT:s ”Uppdrag granskning” berätta att Trafikverket släcker vägbelysningen i hundratals byar runt om i Sverige.

Myndigheten hade planerat att ta bort omkring 25 000 belysningsstolpar längs det statliga vägnätet, med motiveringen att belysningen ska koncentreras till platser där den bedöms göra störst trafiksäkerhetsnytta. Efter medierapportering publicerade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) ett inlägg på X där han förklarade att nedmonteringen av vägbelysning pausas av Trafikverket. Myndigheten själv förklarade i ett pressmeddelande att man behöver säkerställa fördjupad dialog med kommuner och medborgare för att kunna fortsätta processen. Bakgrunden till nedsläckningen förklaras på följande sätt: ”Trafikverkets främsta uppgift när det gäller belysning är att säkerställa trafiksäkerheten i det statliga vägnätet. Det innebär att det blir mer belysning där det finns stort behov.”

Sedan dess har den nationella debatten i stort sett tystnat. Nu vill Socialdemokraterna ge Trafikverket i uppdrag att hitta billigare lösningar för att kunna behålla belysningen.

”Pausas nedsläckningen bara över valrörelsen? Regeringen måste ge besked – kommer nedsläckningen att fortsätta i höst om Tidöpartierna vinner valet”, undrade Sätherberg.

Inget tydligt besked i frågan har kommit från regeringen.

Sätherberg passade också på att rikta ytterligare kritik mot regeringens landsbygdspolitik i sin helhet:
”Regeringen och Sverigedemokraterna har bedrivit en bakvänd och orättvis ekonomisk politik. Deras skattesänkningar har främst gynnat de allra rikaste i storstäderna.”

Lotta Gröning, Epoch Times opinionschef och erfaren debattör i landsbygdsfrågor, ställer sig frågande till Socialdemokraternas fokus på belysning.

– Socialdemokraterna har gjort gatubelysningen på landsbygden till en valfråga. Det är ett av få konkreta vallöften riktade till landsbygden. I övrigt betonar partiet lanthandel, drivmedelsstationer, bredband och lokal service. Men hur stödet ska se ut är ofta oklart.

Hon påpekar att många S-ledda kommuner, ofta tillsammans med Centerpartiet, har lagt ned små skolor och centraliserat offentlig service.

– Socialdemokraterna lovar varken lägre drivmedelsskatter, förändrade elområden, ett nationellt elpris, regelförenklingar för småföretag eller ett starkare kommunalt självbestämmande. Tvärtom vill partiet förändra det kommunala vetot på ett sätt som begränsar kommunernas handlingsutrymme.

Hon gör bedömningen att partiets landsbygdspolitik kretsar kring välfärd och infrastruktur, men saknar den del där regeringen har valt att lägga sitt fokus: äganderätt, energi, skatter eller företagsvillkor.

– Regeringen har valt en annan väg. Den lyfter fram skatter, drivmedel, energi, företagande, jordbruk, jakt och kommunalt självbestämmande. Under mandatperioden har reduktionsplikten sänkts, drivmedelsskatterna sänkts, anslagen till vägunderhåll ökats och satsningar gjorts på jordbruk och livsmedelsproduktion.

I samband med att propositionen presenterades i mars förklarade John Widegren, gruppledare för Moderaterna i miljö- och jordbruksutskottet, att regeringen ogillar de pekpinnar som vissa partier riktar mot landsbygden.

– Landsbygden behöver inte fler pekpinnar uppifrån, den behöver frihet att växa på sina egna villkor. Enklare regler, starkare äganderätt och tillit till att bönder, skogsägare och företagare vet vad de håller på med, konstaterade Widegren och påminde om äganderätten.

– Det man äger vårdar man, det gäller lika mycket en gård i Småland som ett skogsbruk i Norrland.

Regeringen redovisade också en bild av läget på den svenska landsbygden. Där framkommer att landsbygden hade ett uppsving på grund av inflyttning under pandemin. Samtidigt uppvisade storstadskommuner ett negativt inrikes flyttnetto, något som vände 2023 och 2024, då det blev positivt. Landsbygdskommuner har återigen uppvisat negativa inrikes flyttnetton. Fördelningen mellan åldersgrupper ser också olika ut mellan kommuntyperna – en större andel av befolkningen på landsbygden är äldre än 65 år än i riket i stort. Dessutom är andelen utrikesfödda lägre på landsbygden, något som förstärker skillnaden mellan land och stad, då invandringen fortsatt ligger på omkring 100 000 personer per år. Den övergripande bilden är att landsbygden har svårt att upprätthålla sin befolkningsutveckling. Många landsbygdskommuner präglas av en åldrande befolkning, ett negativt flyttnetto och ett begränsat tillskott av yngre invånare, vilket på sikt påverkar arbetskraftsförsörjningen, skatteunderlaget och möjligheterna att upprätthålla offentlig och kommersiell service. Regeringen konstaterar samtidigt att utvecklingen skiljer sig åt mellan olika delar av landsbygden och att vissa kommuner, särskilt i storstadsnära lägen eller med en stark besöksnäring, utvecklas betydligt bättre än andra.

Problemet gäller inte bara Sverige. EU-kommissionens tredje demografirapport visar att stora delar av Europa står inför liknande utmaningar. Rapporten föreslår därför åtgärder för att stärka landsbygdens attraktionskraft och förbättra tillgången till arbete, bostäder, service och digital infrastruktur.

Sverige lyfts fram som ett positivt exempel inom vissa delar av den demografiska politiken, men inte för att landet har löst sina demografiska utmaningar. Tvärtom konstaterar rapporten att även Sverige har sjunkande födelsetal och en åldrande befolkning. Det som EU-kommissionen lyfter fram är framför allt hur Sverige arbetar med att möta konsekvenserna. Sverige är ett av få EU-länder som har tillsatt en särskild statlig utredning om de sjunkande födelsetalen – ”Utredningen för en framtid med barn” syftar till att analysera varför färre barn föds och föreslå åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för familjebildning.

Sverige lyfts även fram eftersom en ovanligt stor andel personer mellan 55 och 64 år arbetar jämfört med EU-genomsnittet. Det gör att effekterna av en åldrande befolkning blir mindre än i många andra medlemsländer.

Den 29 juni tog regeringen emot utredningen om framtidens regionala utvecklingspolitik och landsbygdspolitik av utredare Martin Olauzon. Utredningen föreslår en sammanhållen utvecklingspolitik där staten tar ett tydligare ansvar genom tydligare styrning. Utredningen har fått begränsad medial uppmärksamhet trots att den innehåller relativt omfattande förslag, bland annat att dagens landsbygdspolitik och regionala utvecklingspolitik ska föras samman till en gemensam politik för hela landets utveckling. Utredningen föreslår också ett tydligare ansvar för statliga myndigheter, stärkt samverkan mellan stat, regioner och kommuner samt ett ökat fokus på kompetensförsörjning, infrastruktur och näringslivsutveckling.
Betänkandet är nu ute på remiss och väntas ligga till grund för regeringens fortsatta arbete med landsbygdspolitiken.