”Inga kommentarer”, låter det numera.
Redan 2004 rapporterade Sveriges Radio att det blivit allt svårare för polis och åklagare att få grovt kriminella att prata och svara på frågor. Den nya tidens brottslingar, från de kriminella MC-gängen och framåt, vägrar ofta att säga något under förundersökningen. ”Inga kommentarer” lyder svaret på polis och åklagares frågor.
När den häktade för exempelvis ett gängmord underrättas om skälig misstanke får han och försvararen ta del av utredningsmaterialet inför domstolsförhandlingar. Det ger full överblick över bevisningen i form av vittnesmål och teknisk bevisning. Men oavsett om de framlagda bevisen är överväldigande vägrar den tilltalade ofta att erkänna brott och kommer med mer eller mindre kreativa förklaringar till varför offrets blod finns på kläderna, fingeravtryck och DNA-spår hittats på det avlossade vapnet och att bilderna från övervakningskameror visar att den tilltalade varit på plats vid mordtillfället. Ändå förnekas allt och ges alternativa, fantasifulla förklaringar.
Christian Diesen professor i processrätt på Stockholms universitet som intervjuades av "Ekot” 2004 menade att förnekandet var en ny trend sedan tio år, bland ”särskilt förortsungdom och kanske särskilt invandrarungdom”.











