loadingDet är en omfattande antagningsprocess till ledarskapsprogrammet på Teach for Sweden och ansökningarna har ökat kraftigt de senaste åren. Foto: Caisa Rasmussen/TT
Det är en omfattande antagningsprocess till ledarskapsprogrammet på Teach for Sweden och ansökningarna har ökat kraftigt de senaste åren. Foto: Caisa Rasmussen/TT
Inrikes

Sänker sin lön för lärarjobb i utsatta områden

Marc Skogelin/TT

Ett 50-tal akademiker har samlats i sommarvärmen på en kursgård utanför Trosa för att skolas om till lärare. Snart ska de placeras ut i högstadieskolor med särskilt stora behov.

– Vissa tycker att man är knäpp, säger tvåbarnsmamman Isabell Englund som byter bana från en karriär inom kemiindustrin.

Det är varmt inne i salen på Stensunds folkhögskola utanför Trosa. I ett hörn surrar en fläkt och flera elever fladdrar med ett block eller en bit papper framför ansiktet när de lyssnar på instruktioner för nästa övning, som går ut på att planera en lektion.

Av över 1 700 sökande har de nästan 50 akademikerna, som mitt i sommarledigheten återigen satt sig i skolbänken, antagits till ledarskapsprogrammet i regi av stiftelsen Teach for Sweden. Det är en arbetsintegrerad utbildning i samarbete med Luleå tekniska universitet under tio intensiva julidagar.

Det är skolan eller huvudmannen som betalar ut lönen för deltagarna på Teach for Swedens tvååriga ledarskapsprogram. Foto: Caisa Rasmussen/TT

Stor bredd bland deltagarna

Om några veckor börjar de jobba på högstadieskolor runtom i landet – där de en dag i veckan får en betald studiedag och på så sätt kan bli behöriga lärare efter två år.

– De har redan ämneskunskapen som krävs, så de får en ledarskapsutbildning där vi fokuserar på hur man är en skicklig ledare och lärare, säger Fredrik Lundgren från Teach for Sweden.

Hos deltagarna finns en stor bredd. Vissa har haft höga poster i näringslivet, andra har jobbat i några år och känner inte att de hittat rätt. Många tar en rejäl lönesänkning.

Teach for Sweden fokuserar framför allt på att utbilda lärare i bristämnen som matte, teknik och NO, enligt varumärkesansvarig Fredrik Lundgren. Foto: Caisa Rasmussen/TT

– Man går ner kanske en tredjedel eller mer. De gör stora omställningar i livet för detta.

Stiftelsens uppdrag är att verka i områden där de behövs som mest och lärarna anställs därför i skolor med särskilt stora utmaningar. En som byter bana är 34-åriga Isabell Englund från Trelleborg. Tidigare har hon främst jobbat med läkemedelsutveckling men ser nu fram emot arbete som lärare på en högstadieskola i Skurup.

– 20 000 barn som slutar årskurs nio saknar behörighet till gymnasiet. Där vill jag hjälpa till, säger Isabell Englund, som mötts av blandade reaktioner.

Isabell Englund vill vara en glad lärare som hoppas att hennes intresse för ämnena kan smitta av sig. "Och det behöver inte alltid vara så allvarligt. Det måste så klart finnas en struktur och ett lugn för att man ska kunna lära sig, men jag hoppas att vi kommer att skratta tillsammans". Foto: Caisa Rasmussen/TT

– Vissa säger ”wow, vad roligt”. Andra frågar hur man tänker.

Skillnad ekonomiskt

Hon medger att det blir en stor skillnad ekonomiskt, i alla fall innan man kan jobba upp lönen.

– Man behöver pengar för att leva, men man behöver inte så mycket som vissa har. Det finns annat som är viktigare.

"Är det något jag tar med mig är det framför allt vikten av att bygga relationer med eleverna. Det är viktigare än det mesta", säger Fredrik Waldur, 29, om vad deltagarna lär sig på introduktionsutbildningen från Teach for Sweden. Foto: Caisa Rasmussen/TT

Fredrik Waldur, 29, är civilingenjör i teknisk nanovetenskap, men börjar snart arbeta på en skola i Järfälla. Han har främst fått positiva reaktioner och är övertygad om att han gör rätt val.

Han tycker att det känns meningsfullt på ett sätt som hans tidigare arbete inte gjorde.

– Framtidstro är det viktigaste jag vill försöka förmedla till eleverna, att de på något sätt känner att de har en chans i livet. Den läraren vill jag bli.

Ni börjar om en månad, känns det läskigt?

– Nervöst, men inte läskigt. Jo, lite läskigt kanske. Eller det är klart, det hade varit orimligt annars, säger han och skrattar.

20|000 saknar gymnasiebehörighet

Andelen niondeklassare som inte blir behöriga till gymnasieskolan ökar. I den kull som lämnade högstadiet våren 2024 var det 16,3 procent – nästan 20 000 elever – som inte klarade betygskraven.

Andelen obehöriga ökade därmed med 1,5 procentenheter från året innan. Det ämne de flesta misslyckas i är matematik.

För dem som inte klarar behörighetskraven erbjuds plats på introduktionsprogram.

Källa: Skolverket

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingDet är en omfattande antagningsprocess till ledarskapsprogrammet på Teach for Sweden och ansökningarna har ökat kraftigt de senaste åren. Foto: Caisa Rasmussen/TT
Det är en omfattande antagningsprocess till ledarskapsprogrammet på Teach for Sweden och ansökningarna har ökat kraftigt de senaste åren. Foto: Caisa Rasmussen/TT
Inrikes

Sänker sin lön för lärarjobb i utsatta områden

Marc Skogelin/TT

Ett 50-tal akademiker har samlats i sommarvärmen på en kursgård utanför Trosa för att skolas om till lärare. Snart ska de placeras ut i högstadieskolor med särskilt stora behov.

– Vissa tycker att man är knäpp, säger tvåbarnsmamman Isabell Englund som byter bana från en karriär inom kemiindustrin.

Det är varmt inne i salen på Stensunds folkhögskola utanför Trosa. I ett hörn surrar en fläkt och flera elever fladdrar med ett block eller en bit papper framför ansiktet när de lyssnar på instruktioner för nästa övning, som går ut på att planera en lektion.

Av över 1 700 sökande har de nästan 50 akademikerna, som mitt i sommarledigheten återigen satt sig i skolbänken, antagits till ledarskapsprogrammet i regi av stiftelsen Teach for Sweden. Det är en arbetsintegrerad utbildning i samarbete med Luleå tekniska universitet under tio intensiva julidagar.

Det är skolan eller huvudmannen som betalar ut lönen för deltagarna på Teach for Swedens tvååriga ledarskapsprogram. Foto: Caisa Rasmussen/TT

Stor bredd bland deltagarna

Om några veckor börjar de jobba på högstadieskolor runtom i landet – där de en dag i veckan får en betald studiedag och på så sätt kan bli behöriga lärare efter två år.

– De har redan ämneskunskapen som krävs, så de får en ledarskapsutbildning där vi fokuserar på hur man är en skicklig ledare och lärare, säger Fredrik Lundgren från Teach for Sweden.

Hos deltagarna finns en stor bredd. Vissa har haft höga poster i näringslivet, andra har jobbat i några år och känner inte att de hittat rätt. Många tar en rejäl lönesänkning.

Teach for Sweden fokuserar framför allt på att utbilda lärare i bristämnen som matte, teknik och NO, enligt varumärkesansvarig Fredrik Lundgren. Foto: Caisa Rasmussen/TT

– Man går ner kanske en tredjedel eller mer. De gör stora omställningar i livet för detta.

Stiftelsens uppdrag är att verka i områden där de behövs som mest och lärarna anställs därför i skolor med särskilt stora utmaningar. En som byter bana är 34-åriga Isabell Englund från Trelleborg. Tidigare har hon främst jobbat med läkemedelsutveckling men ser nu fram emot arbete som lärare på en högstadieskola i Skurup.

– 20 000 barn som slutar årskurs nio saknar behörighet till gymnasiet. Där vill jag hjälpa till, säger Isabell Englund, som mötts av blandade reaktioner.

Isabell Englund vill vara en glad lärare som hoppas att hennes intresse för ämnena kan smitta av sig. "Och det behöver inte alltid vara så allvarligt. Det måste så klart finnas en struktur och ett lugn för att man ska kunna lära sig, men jag hoppas att vi kommer att skratta tillsammans". Foto: Caisa Rasmussen/TT

– Vissa säger ”wow, vad roligt”. Andra frågar hur man tänker.

Skillnad ekonomiskt

Hon medger att det blir en stor skillnad ekonomiskt, i alla fall innan man kan jobba upp lönen.

– Man behöver pengar för att leva, men man behöver inte så mycket som vissa har. Det finns annat som är viktigare.

"Är det något jag tar med mig är det framför allt vikten av att bygga relationer med eleverna. Det är viktigare än det mesta", säger Fredrik Waldur, 29, om vad deltagarna lär sig på introduktionsutbildningen från Teach for Sweden. Foto: Caisa Rasmussen/TT

Fredrik Waldur, 29, är civilingenjör i teknisk nanovetenskap, men börjar snart arbeta på en skola i Järfälla. Han har främst fått positiva reaktioner och är övertygad om att han gör rätt val.

Han tycker att det känns meningsfullt på ett sätt som hans tidigare arbete inte gjorde.

– Framtidstro är det viktigaste jag vill försöka förmedla till eleverna, att de på något sätt känner att de har en chans i livet. Den läraren vill jag bli.

Ni börjar om en månad, känns det läskigt?

– Nervöst, men inte läskigt. Jo, lite läskigt kanske. Eller det är klart, det hade varit orimligt annars, säger han och skrattar.

20|000 saknar gymnasiebehörighet

Andelen niondeklassare som inte blir behöriga till gymnasieskolan ökar. I den kull som lämnade högstadiet våren 2024 var det 16,3 procent – nästan 20 000 elever – som inte klarade betygskraven.

Andelen obehöriga ökade därmed med 1,5 procentenheter från året innan. Det ämne de flesta misslyckas i är matematik.

För dem som inte klarar behörighetskraven erbjuds plats på introduktionsprogram.

Källa: Skolverket

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025