EU-länderna är Ukrainas närmast allierade – och Rysslands största gaskund. Den ryska krigsekonomin drivs av exporten av fossila bränslen och de europeiska kranarna kommer att stå på i ytterligare en tid.
– De finansierar kriget mot sig själva. Vem fan har hört något liknande, sade USA:s president Donald Trump i FN:s generalförsamling i september.
När EU-länderna har försökt få med sig Trump i fortsatta stödinsatser till Ukraina så har de också förhandlat sinsemellan om en plan för att avveckla den bestående gasimporten från Ryssland.
För Ryssland är exporten av gas och olja den största inkomstkällan i en krigsekonomi som går på högvarv.
Ungerska bilister köper bensin som kommer från importerad rysk råolja. Oljan raffineras av den ungerska olje- och gasjätten Mol, som har raffinaderier i både Ungern och Slovakien. Här är en Mol-station i Budapest, fotograferad den 27 september. Foto: Denes Erdos/AP/TT
Vid förra veckans toppmöte i Bryssel beslutades att kranarna ska ha vridits om helt och hållet till år 2028.
Dyrare än stödet
EU-länderna har riktat ett stort stöd till Ukraina under den stora ryska invasionen, men under krigsåren har de betalat ännu större summor till Ryssland för fortsatt import av gas och olja.
Sedan det stora krigsutbrottet 2022 har länderna betalat totalt mer än 2 300 miljarder kronor.
Beroendet av Ryssland har minskat. I dag kommer omkring 12 procent av EU:s gas därifrån jämfört med 45 procent 2021.
Men summorna som betalades under 2024 är ungefär lika stora som, eller till och med något större än, det rent finansiella stöd som Bryssel riktade till Ukraina i form av donationer och förmånliga lån under året.
Miljarder varje dag
Rysslands globala export av fossila bränslen har tappat i värde, men beräknas i dagsläget ändå dra in mer än fem miljarder kronor om dagen, enligt beräkningar av forskningsinstitutet Crea i Helsingfors.
Frankrike, Nederländerna och Belgien är de europeiska länder som köper mest flytande fossilgas från Ryssland. I år har flera medlemsländer också lagt mer pengar på rysk gas än tidigare år. En del distribueras vidare inom unionen.
EU har stoppat större delen av den dyrare importen av rysk råolja, förutom till Slovakien och Ungern. De tar fortsatt emot gas och råolja i ledningar från Ryssland. De är också mest motsträviga i fråga om sanktioner, vilket tvingar fram kompromisslösningar och undantag.
Kan tvingas bort
Nu verkar det som att USA föregriper EU:s fortsatta förhandlingar. De sanktioner som Donald Trump har aviserat mot Rysslands oljejättar kan i praktiken innebära att de tvingas bort från den europeiska marknaden, rapporterar bland andra Politico.
Trump sätter också tryck på Natomedlemmen Turkiet. Under kriget har landet blivit Rysslands tredje största oljekund – och därtill raffinerat stora mängder rysk råolja som fram tills nyligen har kunnat säljas vidare till EU.
