S-ledaren Magdalena Andersson föreslår en höjning av både barn- och studiebidraget, ett höjt bostadsbidrag för barnfamiljer och slopad karensdagen. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) sågar förslagen och varnar för att de skulle ge lägre tillväxt och ökade sjukskrivningstal.
Förslagen finns med i Socialdemokraternas så kallade skuggbudget för 2026, som ska presenteras i sin helhet på måndag.
– Vi vill också sänka skatten för vanliga människor, men inte höginkomsttagare, säger S-ledaren Magdalena Andersson på en pressträff.
– En vanlig barnfamilj får nästan 5 000 kronor mer om året med vår politik jämfört med regeringens, tillägger hon.
LO välkomnar slopad karens
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) skriver i en kommentar till TT att S-förslagen skulle orsaka ”stor skada på svensk ekonomi, sänka tillväxten och öka sjukskrivningstalen”.
”Socialdemokraterna återgår nu till den skadliga politik man bedrev tidigare där människor gömdes och glömdes i olika ersättningssystem och utanförskapet växte”, skriver hon.
Höjningen av barn- och studiebidraget med 200 kronor per månad skulle enligt S kosta 5,5 miljarder kronor under 2026. Höjningen av bostadsbidraget – till samma nivå som gällde med det slopade tilläggsbidraget – beräknas kosta 664 miljoner kronor.
LO:s ordförande Johan Lindholm deltar också på pressträffen. Han välkomnar särskilt den slopade karensen, som S vill göra från och med juli 2026 i kombination med ett högkostnadsskydd för småföretag.
– Det här är naturligtvis riktigt bra politik, tycker vi, för Sveriges alla arbetare, säger han.
Svenskt Näringsliv kritiskt
Lindholm beskriver karensdagen som en klassfråga, då arbetare till skillnad från många tjänstemän normalt inte kan jobba hemifrån vid sjukdom.
Han får inte oväntat mothugg från Svenskt Näringsliv, som beskriver karensdagen som ”självrisken i sjukförsäkringen”:
”Vi vet från tidigare erfarenheter att slopat karensavdrag ökar sjuktalen dramatiskt och leder till kraftigt ökade kostnader för företagen. Priset för en sådan reform är lägre tillväxt och sämre välfärd för alla”, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv i en mejlad kommentar till TT.
