Konjunkturläget är känsligt, med både inre och yttre hot som kan påverka utvecklingen de närmaste åren. Läget kan därför ses som svårbedömt.
I sin senaste rapport om finansiell stabilitet (2026:1) lyfter Riksbanken förutom de geopolitiska krishärdarna fram några inhemska riskfaktorer som kan bidra till en försämrad konjunktur om de inte hanteras rätt. Man menar att det finns ”strukturella risker i banksystemet, exempelvis kopplade till bankernas internationella beroenden och betydande exponeringar mot den kommersiella fastighetssektorn”. Den privata skuldbördan pekas också ut som en fortsatt riskfaktor.
Riksbanken pekar också på att flera stora ekonomier, exempelvis USA, har höga offentliga skulder som fortsätter att växa, vilket minskar handlingsutrymmet vid en ekonomisk nedgång. Dessutom pekas stora finansiella aktörer utanför banksystemen som tar stora risker, till exempel hedgefonder, ut för att de riskerar att öka turbulensen på de finansiella marknaderna. Extrema aktievärderingar i vissa techbolag kan också bidra till instabilitet om de inte lever upp till de ekonomiska förväntningarna. Växande cyberhot, inte minst genom den snabba utvecklingen inom AI-området, seglar också upp på Riksbankens varningslista.










