För kvinnor med gynekologisk cancer kan tiden mellan första symtom, diagnos och behandling vara avgörande. Ändå ser vården olika ut beroende på var patienten bor, skriver Barbro Sjölander, ordförande för Nätverket mot gynekologisk cancer.
Gynekologisk cancer är till exempel äggstockscancer, livmoderkroppscancer, livmoderhalscancer och vulvacancer. Varje år drabbas tusentals kvinnor i Sverige.
Många tänker på cancer som en sjukdom med tydliga varningssignaler. Så är det inte alltid. Äggstockscancer kan börja med diffusa symtom som svullen mage, värk, trötthet, täta trängningar eller förändrad aptit. Symtom som kan misstas för något annat.
När cancern väl upptäcks har många kvinnor redan förlorat viktig tid.
I en enkät som Nätverket mot gynekologisk cancer gjort bland kvinnor med äggstockscancer uppgav hälften att primärvården var första vårdkontakt. Var femte svarade att symtomen inte togs på allvar vid första besöket, och mer än var tredje behövde söka vård två gånger eller fler innan symtomen utreddes vidare.
Det är inte rimligt. Kvinnor ska inte behöva kämpa för att bli tagna på allvar när de söker vård för symtom som kan vara cancer.
Vården har standardiserade vårdförlopp för cancer. När de infördes var målet att minst 80 procent av patienterna skulle påbörja behandling inom angiven tid. För gynekologisk cancer är resultaten långt från målet.
För patienten handlar det om oro, väntan och risk för förlorad tid när varje dag är betydelsefull.
I tillgänglig statistik i mitten av juni 2026 nådde 41 procent av patienterna med äggstockscancer ledtiden i riket. För livmoderkroppscancer var siffran 47 procent. För livmoderhalscancer och vulvacancer låg resultaten också långt från målet. Bakom rikssiffrorna finns stora regionala skillnader.
För patienten handlar det om oro, väntan och risk för förlorad tid när varje dag är betydelsefull.
Samtidigt går cancervården framåt. Nya tester kan visa mer om tumören och hjälpa vården att välja behandling. Så kallad molekylär testning kan också visa om patienten kan vara aktuell för en klinisk studie där nya behandlingar prövas.
Men modern vård når inte alla. Tillgången till testning, studier och specialistvård skiljer sig mellan sjukvårdsregionerna. Nyare data visar att 11,8 procent av patienterna i landet inkluderades i kliniska studier 2024. Hittills för 2025 är siffran 6 procent, med eftersläpning i rapporteringen. Skillnaderna mellan regionerna är fortsatt stora.
Det betyder att en kvinna kan ha större chans att få modern diagnostik och forskning om hon bor i rätt del av landet. Så ska cancervård inte fungera.
Nätverket mot gynekologisk cancer menar att alla kvinnor med gynekologisk cancer ska ha rätt till att deras symtom tas på allvar av vården, att utredning och behandling sker utan onödig väntan och att modern diagnostik och kliniska studier erbjuds utifrån medicinska behov, inte bostadsort.
Vårdprogram och tidssatta vårdförlopp finns redan. Nu måste de följas.
Modern cancervård får inte bli något som bara når vissa kvinnor i vissa regioner. När utvecklingen går framåt måste jämlikheten följa med.
Barbro Sjölander
Ordförande för Nätverket mot gynekologisk cancer
