I Gustavianum i Uppsala presenterades under dagen förslaget till en svensk kulturkanon. Bakom arbetet står en kommitté ledd av historikern Lars Trädgårdh, tillsammans med experter på konst, historia och ekonomi. Kulturminister Parisa Liljestrand framhåller att syftet är att göra svensk kultur mer tillgänglig och skapa en gemensam bildningsresa.
Kulturkanonens uppdrag tillsattes i december 2023 med målet att samla verk och uttryck som präglat Sveriges historia. Arbetet har byggt på expertgrupper, förslag från allmänheten och en bred tolkning av begreppet kultur. Listan omfattar lagar och institutioner, litterära verk, bildkonst, musik, film och byggnader. Bland de exempel som nämns finns Fröken Julie, Tryckfrihetsförordningen, Falu koppargruva och Radiohuset.
– Vår ingång har hela tiden varit att en svensk kulturkanon ska vara ett verktyg för bildning, gemenskap och inkludering, säger Parisa Liljestrand. Hon konstaterar att debatten om kulturkanon varit livlig, men menar att den i sig bidrar till intresset.