Epoch Times förklarar

Riksrevisionen: Regeringen följer inte det finanspolitiska ramverket

Olle Felten
loadingRiksrevisionen konstaterar i sin granskning av hur regeringen förhåller sig till det finanspolitiska ramverket att skulderna ökar kraftigt de närmaste åren. Foto: Shutterstock
Riksrevisionen konstaterar i sin granskning av hur regeringen förhåller sig till det finanspolitiska ramverket att skulderna ökar kraftigt de närmaste åren. Foto: Shutterstock

Regeringen kritiseras av Riksrevisionen för att inte följa det ”finanspolitiska ramverket” och för att inte redovisa sin finanspolitik på ett transparent sätt. Man kritiserar också avvikelser från det nya balanskravet och ett uttänjt utgiftstak.

Det finanspolitiska ramverket är ett regelverk vars mål är att upprätthålla en ansvarsfull finanspolitik, oavsett vilken regeringskonstellation som styr landet för tillfället. Till detta har också fogats politiskt betingade formregler som gör att vissa grundläggande förutsättningar för att få igenom en budget i riksdagen kan kringgås. (Se den lilla artikeln uppe till höger.) Riksrevisionens granskning, RiR 2025:36, behandlar inte den senare delen, utan inriktas helt på de egentliga finansiella riktlinjerna i ramverket.

En grundläggande förutsättning för att ett ramverk av detta slag ska vara relevant är att det efterlevs, oavsett politisk färg på regeringen, samt att det ekonomiska utfallet för staten följs upp och redovisas öppet. Det är den principen som är utgångspunkten för Riksrevisionens årliga granskning av hur regeringen följer det finanspolitiska ramverket.

Ramverkets huvuddelar

Det finanspolitiska ramverket syftar till att skapa goda förutsättningar för en långsiktigt stark ekonomisk utveckling på en stabil grund. Ramverket bygger på fyra huvudsakliga mål:

Överskottsmålet, som reglerar statens budgetöverskott till 0,33 procent av bnp över en konjunkturcykel. Målet håller på att bytas ut mot ett balanskrav.

Skuldankaret, som innebär att statsskulden inte avviker med mer än 5 procentenheter från målnivån på 35 procent.

Utgiftstaket, som beslutas för tre år i taget. Avsikten är att det ska bidra till en ansvarsfull utgiftspolitik över tid.

Det kommunala balanskravet, som innebär att kommuner och regioner behöver se till att ha en ekonomi i balans för att den sammanlagda offentliga skulden inte ska expandera på ett okontrollerat sätt, utan kunna hållas inom de ramar som EU-kraven tillåter (mindre än 60 procent av bnp).

Utöver dessa fyra hörnpelare handlar det om att finanspolitiken ska vara öppen och transparent samt följas upp och utvärderas externt.

Källa: Riksrevisionens granskningsrapport

Feedback

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times förklarar

Riksrevisionen: Regeringen följer inte det finanspolitiska ramverket

Olle Felten
loadingRiksrevisionen konstaterar i sin granskning av hur regeringen förhåller sig till det finanspolitiska ramverket att skulderna ökar kraftigt de närmaste åren. Foto: Shutterstock
Riksrevisionen konstaterar i sin granskning av hur regeringen förhåller sig till det finanspolitiska ramverket att skulderna ökar kraftigt de närmaste åren. Foto: Shutterstock

Regeringen kritiseras av Riksrevisionen för att inte följa det ”finanspolitiska ramverket” och för att inte redovisa sin finanspolitik på ett transparent sätt. Man kritiserar också avvikelser från det nya balanskravet och ett uttänjt utgiftstak.

Det finanspolitiska ramverket är ett regelverk vars mål är att upprätthålla en ansvarsfull finanspolitik, oavsett vilken regeringskonstellation som styr landet för tillfället. Till detta har också fogats politiskt betingade formregler som gör att vissa grundläggande förutsättningar för att få igenom en budget i riksdagen kan kringgås. (Se den lilla artikeln uppe till höger.) Riksrevisionens granskning, RiR 2025:36, behandlar inte den senare delen, utan inriktas helt på de egentliga finansiella riktlinjerna i ramverket.

En grundläggande förutsättning för att ett ramverk av detta slag ska vara relevant är att det efterlevs, oavsett politisk färg på regeringen, samt att det ekonomiska utfallet för staten följs upp och redovisas öppet. Det är den principen som är utgångspunkten för Riksrevisionens årliga granskning av hur regeringen följer det finanspolitiska ramverket.

Ramverkets huvuddelar

Det finanspolitiska ramverket syftar till att skapa goda förutsättningar för en långsiktigt stark ekonomisk utveckling på en stabil grund. Ramverket bygger på fyra huvudsakliga mål:

Överskottsmålet, som reglerar statens budgetöverskott till 0,33 procent av bnp över en konjunkturcykel. Målet håller på att bytas ut mot ett balanskrav.

Skuldankaret, som innebär att statsskulden inte avviker med mer än 5 procentenheter från målnivån på 35 procent.

Utgiftstaket, som beslutas för tre år i taget. Avsikten är att det ska bidra till en ansvarsfull utgiftspolitik över tid.

Det kommunala balanskravet, som innebär att kommuner och regioner behöver se till att ha en ekonomi i balans för att den sammanlagda offentliga skulden inte ska expandera på ett okontrollerat sätt, utan kunna hållas inom de ramar som EU-kraven tillåter (mindre än 60 procent av bnp).

Utöver dessa fyra hörnpelare handlar det om att finanspolitiken ska vara öppen och transparent samt följas upp och utvärderas externt.

Källa: Riksrevisionens granskningsrapport

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2026