loadingRäntebesked från Riksbanken, med chefen Erik Thedéen, på onsdag. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Räntebesked från Riksbanken, med chefen Erik Thedéen, på onsdag. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Ekonomi & Näringsliv | Inrikes

Räntehöjning väntas först nästa år

Joakim Goksör/TT

Nedräkningen inför en kommande räntehöjning har börjat, enligt tunga bedömare. Men höjningen spås ligga något år bort i tiden. Stalltipset är att styrräntan lämnas orörd på 1,75 procent vid onsdagens räntebesked från Riksbanken.

”Vi räknar inte med några ränteförändringar inom den närmaste tiden”, skriver Peder Beck-Friis, ekonom på Pimco – en stor amerikansk aktör på den globala obligationsmarknaden med 2 200 miljarder dollar i förvaltningsportföljen.

”Eftersom räntan har sänkts under det senaste året till en mer neutral nivå, är utsikterna för penningpolitiken nu mer jämna åt båda hållen”, tillägger han.

En sänkning skulle enligt Beck-Friis kunna motiveras om kronan fortsätter att stärkas, vilket dämpar inflationen via importpriser. Men ljusare utsikter för svensk ekonomi och en finanspolitik som trycker ut 80 miljarder extra i så kallat reformutrymme 2026 – inklusive en halvering av matmomsen – drar åt andra hållet.

Åtstramning ”så småningom”

”Det kan så småningom öka trycket på Riksbanken att strama åt penningpolitiken”, skriver Beck-Friis.

Dagen efter onsdagens räntebesked från Riksbanken kommer SCB:s första preliminära beräkning av inflationen i oktober. Om den överraskar uppåt – vilket den preliminära svenska BNP-siffran för september gjorde i onsdags – kan det öka trycket på räntehöjningar.

Snittprognosen är dock att inflationen i Sverige fortsätter att dämpas.

Det blir ingen ny penningpolitisk rapport bifogad till räntebeskedet. I stället presenteras vad Riksbanken kallar en penningpolitisk uppdatering, utan nya prognoser.

Enligt Riksbankens senaste så kallade räntebana kommer styrräntan ligga kvar på dagens nivå hela nästa år för att troligen höjas med 0,25 procentenheter till 2,00 procent 2027.

Påverkar rörliga räntor

Marknadens prissättning ligger just nu ganska nära Riksbankens räntebana.

Storbanken SEB:s ekonomer räknar med att nästa räntejustering blir en höjning i juni 2027. Kollegorna på Nordea tror att Riksbanken snart är redo att flagga upp för en räntehöjning någon gång ”under senare delen av 2026”.

Riksbankens styrränta påverkar bland annat rörliga boräntor. Skulle räntan på ett bolån på tre miljoner kronor höjas 0,25 procentenheter ökar det räntekostnaden för lånet med 7 500 kronor per år – 625 kronor per månad – om man bortser från ränteavdragets effekter.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingRäntebesked från Riksbanken, med chefen Erik Thedéen, på onsdag. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Räntebesked från Riksbanken, med chefen Erik Thedéen, på onsdag. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Ekonomi & Näringsliv | Inrikes

Räntehöjning väntas först nästa år

Joakim Goksör/TT

Nedräkningen inför en kommande räntehöjning har börjat, enligt tunga bedömare. Men höjningen spås ligga något år bort i tiden. Stalltipset är att styrräntan lämnas orörd på 1,75 procent vid onsdagens räntebesked från Riksbanken.

”Vi räknar inte med några ränteförändringar inom den närmaste tiden”, skriver Peder Beck-Friis, ekonom på Pimco – en stor amerikansk aktör på den globala obligationsmarknaden med 2 200 miljarder dollar i förvaltningsportföljen.

”Eftersom räntan har sänkts under det senaste året till en mer neutral nivå, är utsikterna för penningpolitiken nu mer jämna åt båda hållen”, tillägger han.

En sänkning skulle enligt Beck-Friis kunna motiveras om kronan fortsätter att stärkas, vilket dämpar inflationen via importpriser. Men ljusare utsikter för svensk ekonomi och en finanspolitik som trycker ut 80 miljarder extra i så kallat reformutrymme 2026 – inklusive en halvering av matmomsen – drar åt andra hållet.

Åtstramning ”så småningom”

”Det kan så småningom öka trycket på Riksbanken att strama åt penningpolitiken”, skriver Beck-Friis.

Dagen efter onsdagens räntebesked från Riksbanken kommer SCB:s första preliminära beräkning av inflationen i oktober. Om den överraskar uppåt – vilket den preliminära svenska BNP-siffran för september gjorde i onsdags – kan det öka trycket på räntehöjningar.

Snittprognosen är dock att inflationen i Sverige fortsätter att dämpas.

Det blir ingen ny penningpolitisk rapport bifogad till räntebeskedet. I stället presenteras vad Riksbanken kallar en penningpolitisk uppdatering, utan nya prognoser.

Enligt Riksbankens senaste så kallade räntebana kommer styrräntan ligga kvar på dagens nivå hela nästa år för att troligen höjas med 0,25 procentenheter till 2,00 procent 2027.

Påverkar rörliga räntor

Marknadens prissättning ligger just nu ganska nära Riksbankens räntebana.

Storbanken SEB:s ekonomer räknar med att nästa räntejustering blir en höjning i juni 2027. Kollegorna på Nordea tror att Riksbanken snart är redo att flagga upp för en räntehöjning någon gång ”under senare delen av 2026”.

Riksbankens styrränta påverkar bland annat rörliga boräntor. Skulle räntan på ett bolån på tre miljoner kronor höjas 0,25 procentenheter ökar det räntekostnaden för lånet med 7 500 kronor per år – 625 kronor per månad – om man bortser från ränteavdragets effekter.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025