En viktig fråga i valrörelsen blir oppositionens krav på höjda skatter; sammanlagt handlar det om 14 olika krav. Vänsterpartiet driver de mest omfattande kraven på höjningar, Miljöpartiet fokuserar på klimat- och förmögenhetsskatter och Socialdemokraterna vill främst beskatta höginkomsttagare, banker och stora förmögenheter hårdare.
Men minskar problemen automatiskt om staten får in mer pengar? Blir vården bättre, fler människor självförsörjande och kvinnodominerade låglöneyrken mer attraktiva? Jag tvivlar. Handlar det inte om en större ideologisk konflikt om hur välfärden ska finansieras? Med New Public Management har administration, kontrollsystem, dokumentationskrav och externa konsulter vuxit kraftigt. Många inom vård och skola upplever att systemen kontrollerar verksamheten mer än de hjälper den. Om ens hälften av den uppskattade ineffektiviteten kunde minska skulle det i teorin kunna frigöra mycket stora resurser. En del administration behövs för att undvika korruption, felutbetalningar, rättsosäkerhet och dålig kvalitet. Men trots alla uppföljningssystem och externa konsulter får vi dagligen bevis på bristerna. Det är inte administration i sig som är fel utan snarare att balansen kan ha tippat över så att kärnverksamheten belastas av kontrollapparaten.
Här faller ansvaret tungt på politikerna. Ingemar Ståhl, en av Socialdemokratins välfärdsingenjörer, lämnade partiet på 60-talet på grund av den svällande offentliga sektorn. Ståhl, som var nationalekonom, visade genom Public Choice-teorin, att ett parti måste positionera sig där medianväljarna, alltså medelklassen, finns och lägga fram förslag som passar dem. Politiken styrs av personliga framgångar och eftersträvar röstmaximering, och inte i första hand samhällsnytta. Högervridningen av och positioneringen gentemot mittenväljare blev tydlig med Tony Blair, och svenska socialdemokrater följde efter. Vänstervridningen av Moderaterna blev lika tydlig när Fredrik Reinfeldt var statsminister och satsade på typiska socialdemokratiska frågor. ”Jag älskar kollektivavtal”, sade dåvarande finansminister Anders Borg.
