År 1971 lämnade Svenska filminstitutets styrelseordförande Harry Schein in en anmälan till dåvarande Radionämnden. Den gällde Åsa-Nisse.

Nystartade TV2 hade för en billig penning kommit över ett filmpaket från lågbudgetbolaget Svensk Talfilm. Där ingick nästan alla Åsa-Nisse-filmerna – producerade från slutet av 40-talet och tjugo år framåt.

Samma dag som den första filmen skulle visas skickade Schein in sin anmälan. Han tyckte att filmen stred mot nämndens paragraf 7: ”Programmen skall skänka god förströelse och underhållning med beaktande av olika smakriktningar.”