Aralsjön, en av världens största miljökatastrofer, räddas – men i förkrympt form.
– Ingen i regionen talar om att rädda hela sjön, säger experten Bo Libert.
Den 22–24 april hålls ett centralasiatiskt miljötoppmöte.
Aralsjön kommer aldrig att bli helt återställd efter den miljökatastrof som drabbade vattendraget under senare delen av 1900-talet. Dussintals rostiga fartygsvrak ligger utspridda i den saltöken som nu breder ut sig där sjöns huvuddel brukade ligga, som tydliga varningar om vad som kan hända om människan får för sig att manipulera naturen för kortsiktiga fördelar.
Samtidigt är dess nordligaste del, Norra Aralsjön, eller Lilla Aralsjön, ett vittnesbörd om hopp. Den delen ser nu ut att ha räddats med hjälp av en damm som byggdes 2005. Floden Syr-Darja bidrar fortfarande med vatten, och Kokaraldammen hindrar nu detta vatten från att rinna söderut och dunsta i den uttorkade södra delen. På 20 år har Norra Aralsjöns yta vuxit med 36 procent, vattenvolymen fördubblats och salthalten halverats. Tjugo av de fiskarter som hade försvunnit är nu tillbaka, och det finns åter en gryende liten fiskeindustri längs sjöns stränder.













