Snart kan åldern på okända brottslingar uppskattas genom fördjupad dna-analys. Under senhösten inför polisen den nya forensiska metoden i sitt utredningsarbete – och siktet är inställt på misstänkta mördare och våldtäktsmän.

I vanliga fall jämförs dna-profiler från en brottsplats mot misstänkta personer eller i polisens databaser. När utredningar kör fast kan den nya analysen ge helt ny information.

Hittills har polisen kunnat få fram ögonfärg, hårfärg och geografiskt ursprung.

– Om vi har ett dna-spår på en brottsplats kan vi analysera dna och få fram vilken ålder personen som lämnat spåret har, med viss felmarginal, säger Maja Sidstedt, förste molekylärbiolog vid Nationellt forensiskt centrum (NFC) i Linköping där polisens dna-analyser görs.

Används vid grova brott

Den nya metoden kommer framför allt att användas vid grova brott – som våldtäkter och mord – där det saknas en misstänkt gärningsperson och där vanliga databassökningar inte har gett resultat.

– I dagsläget kräver metoden relativt stora mängder dna från en enskild individ, vilket gör att den främst fungerar på spår av blod eller sperma, förklarar Maja Sidstedt.

Hon är inte säker på om metoden också kan användas för att lösa kalla fall, där polisen har lagt ner utredningen utan att ha fått fast gärningsmannen.

– Tyvärr finns fortfarande begränsningar i metoden eftersom det krävs mycket dna, säger hon.

Analyserar genens strömbrytare

Den nya metoden innebär att gärningspersonens ålder uppskattas inom ett visst intervall genom att analysera de kemiska förändringarna (metylgrupper) som sitter på dna-molekylen.

Metylgrupperna fungerar som strömbrytare för att stänga av eller på gener, och de förändras naturligt över tid. Processen kallas dna-metylering.

– Dna-metylering används mycket inom den kliniska forskningen som rör åldrandet och hur vi kan bromsa åldrandet. Eller förstå varför vissa personer åldras snabbare än andra, säger Maja Sidstedt.

Framtidens teknik ser om gärningspersonen röker

NFC deltar även i ett stort EU-finansierat forskningsprojekt som pågår fram till 2029. Målet är att utveckla ännu känsligare metoder för åldersbedömning.

– I framtiden hoppas vi bli mer träffsäkra vad gäller åldersbedömning genom att kunna utföra den här typen av analyser på betydligt mindre mängder dna, exempelvis från snus eller cigarettfimpar, säger Maja Sidstedt, som är projektledare på NFC i forskningsprojektet.

Forskningen pekar också på att dna-metylering framöver kan avslöja ännu fler detaljer om en gärningsperson, till exempel om personen är rökare eller inte.