Om hållbarhet: Ska samerna betala för framtidens energi?

Renen är den bästa indikatorn på hur naturen mår i norr. (Foto: Jeff J Mitchell/Getty Images)


I Sveriges strävan efter hållbarhet ska man byta ut alla fossila bränslen mot sol-, vind- och vattenkraft. Men energisatsningarna i norr riskerar att tränga undan samerna, som genom historien levt så hållbart att de knappt lämnat några spår efter sig. Det här är fjärde delen i en artikelserie om hållbarhet.

Vindkraften har redan orsakat problem inom många samebyar, och det planeras fler kraftverk. Till exempel planeras Europas största vindkraftspark i Markbygden i Piteå kommun, där det finns både betesmarker och flyttleder för ren. Den kommer att bestå av 1 101 vindkraftverk. Flera av de områden som räknas som riksintresse för energibruk är även riksintresse för rennäring.

Om hållbarhet: Är svaret en ny planet?

– En del bolag hävdar fortfarande att det inte finns erfarenhet eller forskning som visar på att renarna undviker vindkraftsparker. Det är där vi påtalar den unika kunskapen, det är ju samiska traditionella kunskaper, säger Anne Walkeapää, sametingets handläggare för miljö- och samhällsfrågor.

”Man flyttar sig litegrann för att det ska växa, det ska inte bli för djupa spår.”

– Anne Walkeapää,  sametingets handläggare för miljö- och samhällsfrågor

Det är möjligt för Sverige att tänka om och tänka mer långsiktigt, säger Walkeapää. Man kan börja lyssna på samerna och ta del av deras kunskaper om hållbarhet. Första gången hon läste målen i Agenda 2030 tänkte hon att det precis motsvarade Sametingets livsmiljöprogram ”Eallinbiras”.

– Det är just de här traditionella kunskaperna som vi försöker att föra fram. Det låter som att det är gammal ålderstigen kunskap, men det är kunskap som gäller även idag.

2009 skrev Sametinget skrev samernas livsmiljöprogram "Eallinbiras". (Foto: Carl-Johan Utsi/ Sametingets pressbild)

2009 antog Sametinget livsmiljöprogrammet ”Eallinbiras”. (Foto: Carl-Johan Utsi/Sametingets pressbild)

Eallinbiras, som antogs i Sametingets plenum 2009, är tänkt att inspirera till en ”bärkraftig livsmiljö”. Man skriver om långsiktighet, helhetsperspektiv och positiva och negativa förändringar. Samerna ser naturen som ett besjälat, levande väsen. Om man skadar naturen skadar man även kulturen. Ur samiskt perspektiv är alla frågor miljöfrågor.

– Förstår man inte vårt tänkesätt är det väldigt svårt att förklara och försöka få dem att förstå vad det egentligen är vi pratar om, säger Walkeapää.

Nästa generation ska ta vid

Det samiska folket har alltid varit väldigt noga med att leva på ett sätt så att nästa generation ska kunna ta vid. Vad är det man lämnar över till sina barn?

– Man har inte bott på precis samma backe tills den backen har blivit uppnött, utan man flyttar sig litegrann för att det ska växa, det ska inte bli för djupa spår.

De har levt i naturen, brukat naturresurser och kan läsa av både natur och djur.

”Man trodde att om vi bidrog till det, då blir resten av vårt land befriat från vindkraft, men så är det ju inte.”

– Anne Walkeapää, sametingets handläggare för miljö- och samhällsfrågor

När Sverige inte lever upp till urfolksrättigheterna hamnar samerna ibland i en rävsax, enligt Walkeapää. Gruv- och vindbolagen försöker ibland att teckna avtal med samebyarna med ekonomiska lockmedel. Det finns exempel på avtal som innebär att samebyn inte ska motsätta sig eller säga något negativt om vindkraftbolaget och den framtida etableringen. Skriver de inte på kontrakten hamnar det på miljödepartementet och miljödomstolens bord, och då blir ofta villkoren ännu sämre, säger hon.

– Från början, när vindkraften kom, så trodde många samebyar att om vi tillåter tre vindkraftverk inom vårt område så har vi bidragit till förnybar energi och att minska koldioxid. Samerna vill ju också bidra till det arbetet. Man trodde att om vi bidrog till det, då blir resten av vårt land befriat från vindkraft, men så är det ju inte.

Vindkraft till havs verkar ha en gynnsam effekt på vattenlivet. Enligt energimyndigheten finns det idag 313 riksintresseområden för vindbruk, varav 284 områden på land och 29 till havs och i insjöar. (Foto: Tobias Schwartz/AFP/Getty Images

Vindkraft till havs verkar ha en gynnsam effekt på vattenlivet. Enligt energimyndigheten finns det idag 313 riksintresseområden för vindbruk, varav 284 områden på land och 29 till havs och i insjöar. (Foto: Tobias Schwartz/AFP/Getty Images

Om samerna hade fått vara med och bestämma kunde de ha placerat vindkraftverken på platser som inte har så stor negativ inverkan på den samiska kulturen, kanske områden som redan blivit exploaterade på andra sätt.

Renen bästa indikatorn

Idag planeras samhället kommunvis, men en kommun är aldrig så stor att den täcker landskapet från fjäll till kust, vilket samerna ser som en helhet. Även om man hela tiden brukar landet däremellan så får man inte sätta upp barriärer, säger Walkeapää; olika arter ska kunna vandra däremellan obehindrat.

Där är renen den bästa indikatorn, säger hon. Kan renen vandra från fjäll till kust kan även andra arter göra det. Varför renen är en så bra indikator är för att renskötarna följer den.

– Det är ju en människa som följer, och som kan se att här tog vi oss inte förbi, för att man har dämt upp den här älven, eller det går en stor järnväg här.

”De avverkade ju inte ens träd och tog tillvara virke, utan man dämde ju bara, höjde vattennivån, och så fick alla flytta sig.”

– Anne Walkeapää, sametingets handläggare för miljö- och samhällsfrågor

Renarna undviker vindkraftverksområdena, ibland med ett avstånd av fem kilometer. Även vägar och kraftledningar som hör till kraftverken kan påverka rennäringen.

När vattenkraften, som utgör nästan hälften av Sveriges elförsörjning, byggdes ut i Norrland blev många samiska visten, hemställen och betesmarker överdämda.

– De avverkade ju inte ens träd och tog tillvara virke, utan man dämde ju bara, höjde vattennivån, och så fick alla flytta sig. Om man ser längre fram har landskapet helt förändrats efter det.

Anne Walkeapää. (Foto: Privat)

Anne Walkeapää. (Foto: Privat)

Från att ha varit tio mindre sjöar är där ett stort hav idag med branta stränder och djupa vatten. I och med att vattnet regleras så påverkas isarna på vintern, och därmed renskötseln och den samiska kulturen att färdas på isarna. Särskilt vårflyttningen när man rör sig från vinterbetet till åretruntmarkerna förhindras, berättar Walkeapää.

Med vattenkraften har man även dämt över mycket kulturhistoria. Samerna gör inte samma distinktion mellan kultur och natur som man gör i Sverige.

– Naturen berättar om kulturen. Om du går ut i naturen kan du ju läsa vad som har hänt här långt tillbaka i tiden, säger Anne Walkeapää.

Om hållbarhet: Kan vi vända klimatutvecklingen?

Vi har sökt Piteå kommun för en intervju, men de har avböjt till att medverka.

Urfolkens rättigheter
Samerna ska skyddas av FN-konventioner som Sverige skrivit på och FN:s deklaration om urfolkens rättigheter, som Sverige röstade för. Deklarationen fastslår individuella och kollektiva rättigheter för ursprungsfolk samt deras rätt till kultur, identitet, språk, anställning, hälsa och utbildning. Den understryker folkens rätt att behålla och stärka sina egna institutioner, kulturer och traditioner. Den förbjuder vidare diskriminering av ursprungsfolk, samt främjar deras delaktighet i alla frågor som berör dem och deras rätt att bevara sin identitet och säkra sina egna visioner om ekonomisk och social utveckling.

Om hållbarhet: Kommer vår civilisation att gå under?