loadingSydafrikanskan Adriana Marais vill ha en enkel biljett till Mars. (Foto: Anelia Loubser)
Sydafrikanskan Adriana Marais vill ha en enkel biljett till Mars. (Foto: Anelia Loubser)
Vetenskap

Om hållbarhet: Är svaret en ny planet?

Susanne W Lamm - Epoch Times

Om människan ska överleva som art i det långa loppet måste vi lämna planeten jorden. Det anser den sydafrikanska kvantbiologen Adriana Marais, som ansöker om en enkel biljett till Mars 2025. Det här är tredje delen i en artikelserie om hållbarhet.

Mars One är ett privat företag som vill bygga en mänsklig koloni på Mars. De vill skicka iväg fyra personer till den avlägsna planeten år 2025, och därefter ytterligare fyra personer vartannat år. Av 200 000 sökande är nu 100 kvar. 32-åriga Adriana Marais är en av dem.

Om hållbarhet: Kan vi vända klimatutvecklingen?

Mars – med sin strålning, lättgravitation och en medeltemperatur på minus 63 grader. En miljö som människan inte var ämnad för, 400 miljoner kilometer från jorden. Utan teknologi hade en människa inte klarat sig mer än 30 sekunder på Mars. Men med absolut tilltro till tekniska lösningar hoppas Mars One-applikanterna kunna bygga ett hållbart samhälle på den röda planeten. Varje komplex molekyl som behövs för att hålla sig vid liv kommer att återanvändas och återvinnas i största möjliga utsträckning.

”Jag tror att en attityd av djup uppskattning för livet, och allt som behövs för att upprätthålla det, kommer att karaktärisera moralen på Mars.”

– Adriana Marais

– Livet på Mars kommer att vara en värdefull och ömtålig resurs. Jag tror att en attityd av djup uppskattning för livet, och allt som behövs för att upprätthålla det, kommer att karaktärisera moralen på Mars. Och även, hoppas jag, influera sättet som människor tänker på på jorden, säger Adriana Marais via mail.

Människans tre nödvändiga ting

Adriana Marais är teoretisk fysiker och forskar inom kvantbiologi. Hon är en problemlösare och använder sina fysikkunskaper på vitt skilda områden, som informationssäkerhet, fotosyntes och livets ursprung. Hennes forskningsintressen har lett henne till den berömda frågan: ”Vad är livet?”. Hon tänker hela tiden på fundamentala frågor om livet runtomkring sig.

Människan behöver tre saker för att överleva: energi, vatten och syre. Mars har egenskaper som gör det möjligt att skapa en mänsklig bosättning. Det viktigaste är vattnet som finns på planeten i form av is. Ur vattnet kan man extrahera syre genom elektrolys, med hjälp av sol- eller kärnenergi.

I stort sett varje aspekt av livet på Mars kommer att involvera nya upptäckter: nya forskningsområden såväl som ett nytt mänskligt samhälle i en ny miljö. Marais hoppas också på att hitta bevis för att det redan finns andra livsformer på Mars. Som forskare vore det en dröm att få vara en av de första som upplever livet i en helt ny värld, säger Marais.

– Jag kan inte komma på något som skulle kunna jämföras med att ta på mig rymddräkten och gå ut på min egen, allra första Mars-promenad, eller göra en roadtrip med rovern, bara för att se vad som finns där ute.

Mars är solsystemets näst minsta planet. Mars är en av de fyra stenplaneterna, och har en tunn atmosfär som till största delen består av koldioxid. Ytan är täckt av kratrar av olika storlekar likt månen, men Mars har precis som jorden även många vulkaner, dalgångar, vidsträckta slätter och iskalotter vid polerna. (Foto: NASA)

Mars är solsystemets näst minsta planet. Mars är en av de fyra stenplaneterna, och har en tunn atmosfär som till största delen består av koldioxid. Ytan är täckt av kratrar av olika storlekar likt månen, men Mars har precis som jorden även många vulkaner, dalgångar, vidsträckta slätter och iskalotter vid polerna. (Foto: NASA)

De första bosättarna kommer inledningsvis att ägna mycket tid åt att sätta ihop, kontrollera och underhålla all utrustning som ska hålla dem vid liv.

Under en lång tid kommer det mesta att vara det första på Mars: den första soluppgången, den första solnedgången, det första födelsedagsfirandet, det första meddelandet hemifrån, de första rutinerna och den första ”hemodlade” maten.

Som föda räknar de med ekologiskt odlade grödor och insekter. Insekter förökar sig snabbt och ger ett bra tillskott av fetter och aminosyror.

– När jag bodde i Japan började jag gilla att äta saker som bakteriefermenterade sojabönor och små, bruna, beniga fiskar till frukost. Så jag är säker på att jag snabbt skulle vänja mig vid en fantastisk insektsbaserad frukost på Mars!

Stora utmaningar

Men även om de första bosättningarna som etableras på Mars visar sig vara hållbara för mänskligt liv, och även om den första gruppen av astronauter lyckas landa på Mars, så återstår kritiska frågor för de första marsmänniskorna.

Framförallt är det strålningens effekter på astronauternas kroppar som är allvarlig. Bara resan dit kommer att innebära en mycket hög dos strålning. Man har räknat ut att man sedan,  under resten av livet på Mars, kan gå ut i rymddräkt en timme om dagen innan man överskrider de högsta tillåtna strålningsnivåerna. Hur lättgravitation och magnetfält inverkar på kroppen, och huruvida den medicinska utrustningen och näringen kommer att räcka för att ta hand om de resulterande hälsoproblemen, är andra frågor som måste ses över. Det återstår fortfarande mycket forskning inom de här områdena innan den första planerade mänskliga ankomsten.

”Jag tror att det är nödvändigt för vår arts långsiktiga överlevnad att lämna jorden.”

– Adriana Marais

Hur personerna kommer hantera flytten rent psykiskt är en annan fråga. Marais kommer att sakna livet, säger hon – alla människor hon älskar och som har betytt så mycket för henne på jorden. Alla djuren som människan delar på livsutrymmet med. Växterna hon har levt sida vid sida med under så lång tid.

– Jag kommer att sakna möjligheten att andas och känna dofterna i luften, att känna vinden, havet och solen på min hud. Känslan av marken under bara fötter. Jag kommer också att sakna en god biff och en flaska vin, vilket jag förstår kan vara svårt att få tag på på Mars.

En prestation

Samtidigt ser hon det som att alla människor är överlevare med enkel biljett, vart vi än bor på jordens yta.

– Mina förfäder genomförde en riskabel fem månader lång resa från Europa till Afrikas sydspets 1688, utan avsikt eller möjlighet till återvändo. Jag är den elfte generationen ättlingar av Huguenot-flyktingarna från Frankrike, nu stolt Sydafrikan. Och om 500 år kan det mycket väl finnas människor på Mars som berättar historien om den farliga resan med enkel biljett som deras förfäder gjorde tidigt 2000-tal från jorden.

Adriana Marais är villig att offra en hel del för denna idé, för detta äventyr, denna prestation, som inte är hennes utan mänsklighetens, säger hon.

Om hållbarhet: Kommer vår civilisation att gå under?

– Jag tror att det är nödvändigt för vår arts långsiktiga överlevnad att lämna jorden. Att överleva den relativt fientliga miljön på Mars kommer att leda till nya teknologier, vilka kommer att hjälpa oss på jorden – att hantera klimatförändringar, dålig resurshantering och fattigdom som så många av oss lever i, säger Adriana Marais.

En av mänsklighetens största prestationer vore att bosätta sig på Mars, anser Adriana Marais. (Foto: Privat)

En av mänsklighetens största prestationer vore att bosätta sig på Mars, anser Adriana Marais. (Foto: Privat)

Lämna jordens trygghet

25-åriga Uppsalabon Harald Frendin gillar utmaningar. Han drömmer inte om Mount Everest – han drömmer om att bestiga Olympus, solsystemets högsta kända vulkan, som finns på Mars. Mest för att bevisa att det går.

– Jag längtar efter att åka upp i rymden, och åka till Mars. Det handlar mycket om att ingen någonsin tidigare har gjort det här, säger han.

Frendin, som jobbar med biluthyrning, är en av de svenskar som sökte till Mars One. Han var kvar i uttagningarna tills det var 800 personer kvar. Efter det gick han inte vidare, men han hoppas att det ska dyka upp nya chanser i framtiden.

– Jag älskar att man försöker ta sig bort från jordens trygghet och försöker sprida sig till andra planeter.

”Man skickar ju det bästa av det bästa, människor som är tränade för att de ska samarbeta.”

– Harald Frendin

Från att ha bott på en planet så blir vi en fler-planets-art, hoppas Frendin. Det kan vara bra om det skulle hända något här på jorden – överbefolkning, sjukdomar, kärnvapenkrig – det är mycket som kan göra att mänskligheten någon gång i framtiden inte överlever:

– Det är då det är bra att man inte har allt på ett och samma bord, att man vet att: skulle något hända här på jorden så har vi i alla fall en koloni på Mars, säger han.

Svenskt företag planerar rymdturism i Kiruna

Han föreställer sig att ett samhälle på Mars skulle genomgå en drastisk utveckling. Delvis för att människorna är utvalda – både för sina personliga egenskaper, sina kvalifikationer och sin förmåga att samarbeta. Intelligenta. Anpassningsbara. Högutbildade.

Hög standard

Efter 100 år har man kanske byggt en mindre stad på Mars, där människor lever sina vardagliga liv, säger han. De har säkert andra rutiner än här i Sverige. Andra nöjen. Kanske hittar man på nya sporter som vi inte kan ha här på jorden.

– Det skulle vara väldigt hög standard på sakerna som skulle ske. Man skickar ju det bästa av det bästa, människor som är tränade för att de ska samarbeta.

Hur man föreställer sig Mars terraformering. (Foto: Daein Ballard/ MarsTransition)

Hur man föreställer sig Mars terraformering. (Foto: Daein Ballard/ MarsTransition)

Efter tillräckligt lång tid kommer mars bli självförsörjande på alla områden, tror han. Första 100 åren kommer man vara beroende av jorden för ny utrustning och ny teknologi. Men när man börjar bygga egna saker och ta fram egna material kommer kolonin att byggas ut.

Ännu längre fram i tiden, tusentals år framåt, tror Frendin att människan kanske till och med ska lyckas med att göra Mars till en grön planet. Det pågår forskning med så kallad terraformering, som betyder att människan gör aktiva ingrepp i de faktorer som påverkar förutsättningarna för en atmosfär på en himlakropp, i syfte att göra den mer lik jorden. Vanligtvis handlar det om att göra biosfären mer tempererad och syrerik. Tills dess får man leva under kupoler.

– För mig är det en tidsfråga – när och inte om vi ska åka till Mars, säger Harald Frendin.

Juno i Jupiters omloppsbana

Tidsplanen för projektet Mars One:
2011: Genomförande av designen av rymduppdraget. Kontakta och säkerställa att det finns leverantörer för nödvändiga komponenter och delar.

2013: Uttagningsprocessen påbörjas under den första halvan av 2013. Planen är att fyra personer ska medverka på den allra första resan till Mars. Vartannat år kommer två nya personer att anlända. En kopia av bosättningen på Mars ska byggas i en öken på jorden för att ge astronauter möjligheten att träna och förbereda inför uppdraget i en realistisk miljö. Arktisk miljö har även föreslagits. Uttagningen och förberedelser i den simulerade miljön är tänkta att sändas i TV och på nätet.

2014: Förberedelser påbörjas för ett uppdrag där förnödenheter såsom mat är tänkta att sändas till planeten 2016. Bygget av den första Mars-kommunikationssatelliten påbörjas.

2018: Förnödenheter, däribland 2,5 ton mat, sänds till Mars i en landare. Landaren når fram till Mars och landar nära den tilltänkta platsen för den mänskliga bosättningen. Ett robotfordon ansluter till förnödenhetslandaren. Syftet är att undersöka planeten och finna en lämplig plats för en mänsklig bosättning. Enligt Mars One ska det vara möjligt att följa dess arbete genom så kallad streaming av video tillbaka till jorden.

2021: Alla delar av bosättningen anländer till sin destination. Två bostadsmoduler, två moduler för livsuppehållande system samt en andra förnödenhetsenhet och ytterligare ett transportfordon.

2022: Produktion av vatten, syre och kväve kommer igång. När man vet att produktionen är igång så är besättningen redo för uppskjutning. Planerad uppskjutning av den första gruppen astronauter planeras till 14 september 2022.

2025: Landning planerad att äga rum och den första gruppen astronauter tänkta att sätta sin fot på Mars. Fram till då är projektet tänkt att kosta 6 miljarder USD. Fler resor efter detta är inte inräknat i den finansiella planen.

2027: Den andra gruppen astronauter landar på Mars i juni 2025. Förutom nya personer kommer det även att skickas dit mer utrustning, såsom kameror och vetenskaplig utrustning. Tanken är att det vid detta tillfälle ska finnas fyra ”streams” som sänder live, tillgängliga 24 timmar om dygnet.

Om Mars One:
Mars One är ett privat projekt utan vinstinstresse, som har som mål att etablera en permanent mänsklig bosättning på planeten Mars år 2025. Projektet startades i januari 2011 av nederländarna Bas Lansdorp och Arno Wielders. I maj 2012 presenterades den tekniska och finansiella planen via ett pressmeddelande.

Till skillnad från statliga rymdprojekt från rymdstyrelser som exempelvis NASA, JAXA, ESA eller ryska Roskosmos så är tanken bakom Mars One att finansiering ska ske genom icke-statliga finansiärer och privata aktörer. Utöver detta är flera delar av uppdraget tänkta att sändas ut till den breda publiken, likt en dokusåpa.

Någon återfärd från Mars till Jorden är inte planerad, utan astronauterna avses leva resten av sina liv på Mars.

I den första omgången kommer tio grupper med fyra personer i varje att väljas ut. De kommer sedan att utbildas under en tio år lång period. Delar av utbildningen kommer att äga rum i en kopia av Marsbasen. Astronauterna kommer att vara anställda av Mars One under både utbildningen och när de väl är på Mars. Under hela sin utbildning kommer de ha möjlighet att avsäga sig uppdraget.

 

 

Mest lästa

Rekommenderat

loadingSydafrikanskan Adriana Marais vill ha en enkel biljett till Mars. (Foto: Anelia Loubser)
Sydafrikanskan Adriana Marais vill ha en enkel biljett till Mars. (Foto: Anelia Loubser)
Vetenskap

Om hållbarhet: Är svaret en ny planet?

Susanne W Lamm - Epoch Times

Om människan ska överleva som art i det långa loppet måste vi lämna planeten jorden. Det anser den sydafrikanska kvantbiologen Adriana Marais, som ansöker om en enkel biljett till Mars 2025. Det här är tredje delen i en artikelserie om hållbarhet.

Mars One är ett privat företag som vill bygga en mänsklig koloni på Mars. De vill skicka iväg fyra personer till den avlägsna planeten år 2025, och därefter ytterligare fyra personer vartannat år. Av 200 000 sökande är nu 100 kvar. 32-åriga Adriana Marais är en av dem.

Om hållbarhet: Kan vi vända klimatutvecklingen?

Mars – med sin strålning, lättgravitation och en medeltemperatur på minus 63 grader. En miljö som människan inte var ämnad för, 400 miljoner kilometer från jorden. Utan teknologi hade en människa inte klarat sig mer än 30 sekunder på Mars. Men med absolut tilltro till tekniska lösningar hoppas Mars One-applikanterna kunna bygga ett hållbart samhälle på den röda planeten. Varje komplex molekyl som behövs för att hålla sig vid liv kommer att återanvändas och återvinnas i största möjliga utsträckning.

”Jag tror att en attityd av djup uppskattning för livet, och allt som behövs för att upprätthålla det, kommer att karaktärisera moralen på Mars.”

– Adriana Marais

– Livet på Mars kommer att vara en värdefull och ömtålig resurs. Jag tror att en attityd av djup uppskattning för livet, och allt som behövs för att upprätthålla det, kommer att karaktärisera moralen på Mars. Och även, hoppas jag, influera sättet som människor tänker på på jorden, säger Adriana Marais via mail.

Människans tre nödvändiga ting

Adriana Marais är teoretisk fysiker och forskar inom kvantbiologi. Hon är en problemlösare och använder sina fysikkunskaper på vitt skilda områden, som informationssäkerhet, fotosyntes och livets ursprung. Hennes forskningsintressen har lett henne till den berömda frågan: ”Vad är livet?”. Hon tänker hela tiden på fundamentala frågor om livet runtomkring sig.

Människan behöver tre saker för att överleva: energi, vatten och syre. Mars har egenskaper som gör det möjligt att skapa en mänsklig bosättning. Det viktigaste är vattnet som finns på planeten i form av is. Ur vattnet kan man extrahera syre genom elektrolys, med hjälp av sol- eller kärnenergi.

I stort sett varje aspekt av livet på Mars kommer att involvera nya upptäckter: nya forskningsområden såväl som ett nytt mänskligt samhälle i en ny miljö. Marais hoppas också på att hitta bevis för att det redan finns andra livsformer på Mars. Som forskare vore det en dröm att få vara en av de första som upplever livet i en helt ny värld, säger Marais.

– Jag kan inte komma på något som skulle kunna jämföras med att ta på mig rymddräkten och gå ut på min egen, allra första Mars-promenad, eller göra en roadtrip med rovern, bara för att se vad som finns där ute.

Mars är solsystemets näst minsta planet. Mars är en av de fyra stenplaneterna, och har en tunn atmosfär som till största delen består av koldioxid. Ytan är täckt av kratrar av olika storlekar likt månen, men Mars har precis som jorden även många vulkaner, dalgångar, vidsträckta slätter och iskalotter vid polerna. (Foto: NASA)

Mars är solsystemets näst minsta planet. Mars är en av de fyra stenplaneterna, och har en tunn atmosfär som till största delen består av koldioxid. Ytan är täckt av kratrar av olika storlekar likt månen, men Mars har precis som jorden även många vulkaner, dalgångar, vidsträckta slätter och iskalotter vid polerna. (Foto: NASA)

De första bosättarna kommer inledningsvis att ägna mycket tid åt att sätta ihop, kontrollera och underhålla all utrustning som ska hålla dem vid liv.

Under en lång tid kommer det mesta att vara det första på Mars: den första soluppgången, den första solnedgången, det första födelsedagsfirandet, det första meddelandet hemifrån, de första rutinerna och den första ”hemodlade” maten.

Som föda räknar de med ekologiskt odlade grödor och insekter. Insekter förökar sig snabbt och ger ett bra tillskott av fetter och aminosyror.

– När jag bodde i Japan började jag gilla att äta saker som bakteriefermenterade sojabönor och små, bruna, beniga fiskar till frukost. Så jag är säker på att jag snabbt skulle vänja mig vid en fantastisk insektsbaserad frukost på Mars!

Stora utmaningar

Men även om de första bosättningarna som etableras på Mars visar sig vara hållbara för mänskligt liv, och även om den första gruppen av astronauter lyckas landa på Mars, så återstår kritiska frågor för de första marsmänniskorna.

Framförallt är det strålningens effekter på astronauternas kroppar som är allvarlig. Bara resan dit kommer att innebära en mycket hög dos strålning. Man har räknat ut att man sedan,  under resten av livet på Mars, kan gå ut i rymddräkt en timme om dagen innan man överskrider de högsta tillåtna strålningsnivåerna. Hur lättgravitation och magnetfält inverkar på kroppen, och huruvida den medicinska utrustningen och näringen kommer att räcka för att ta hand om de resulterande hälsoproblemen, är andra frågor som måste ses över. Det återstår fortfarande mycket forskning inom de här områdena innan den första planerade mänskliga ankomsten.

”Jag tror att det är nödvändigt för vår arts långsiktiga överlevnad att lämna jorden.”

– Adriana Marais

Hur personerna kommer hantera flytten rent psykiskt är en annan fråga. Marais kommer att sakna livet, säger hon – alla människor hon älskar och som har betytt så mycket för henne på jorden. Alla djuren som människan delar på livsutrymmet med. Växterna hon har levt sida vid sida med under så lång tid.

– Jag kommer att sakna möjligheten att andas och känna dofterna i luften, att känna vinden, havet och solen på min hud. Känslan av marken under bara fötter. Jag kommer också att sakna en god biff och en flaska vin, vilket jag förstår kan vara svårt att få tag på på Mars.

En prestation

Samtidigt ser hon det som att alla människor är överlevare med enkel biljett, vart vi än bor på jordens yta.

– Mina förfäder genomförde en riskabel fem månader lång resa från Europa till Afrikas sydspets 1688, utan avsikt eller möjlighet till återvändo. Jag är den elfte generationen ättlingar av Huguenot-flyktingarna från Frankrike, nu stolt Sydafrikan. Och om 500 år kan det mycket väl finnas människor på Mars som berättar historien om den farliga resan med enkel biljett som deras förfäder gjorde tidigt 2000-tal från jorden.

Adriana Marais är villig att offra en hel del för denna idé, för detta äventyr, denna prestation, som inte är hennes utan mänsklighetens, säger hon.

Om hållbarhet: Kommer vår civilisation att gå under?

– Jag tror att det är nödvändigt för vår arts långsiktiga överlevnad att lämna jorden. Att överleva den relativt fientliga miljön på Mars kommer att leda till nya teknologier, vilka kommer att hjälpa oss på jorden – att hantera klimatförändringar, dålig resurshantering och fattigdom som så många av oss lever i, säger Adriana Marais.

En av mänsklighetens största prestationer vore att bosätta sig på Mars, anser Adriana Marais. (Foto: Privat)

En av mänsklighetens största prestationer vore att bosätta sig på Mars, anser Adriana Marais. (Foto: Privat)

Lämna jordens trygghet

25-åriga Uppsalabon Harald Frendin gillar utmaningar. Han drömmer inte om Mount Everest – han drömmer om att bestiga Olympus, solsystemets högsta kända vulkan, som finns på Mars. Mest för att bevisa att det går.

– Jag längtar efter att åka upp i rymden, och åka till Mars. Det handlar mycket om att ingen någonsin tidigare har gjort det här, säger han.

Frendin, som jobbar med biluthyrning, är en av de svenskar som sökte till Mars One. Han var kvar i uttagningarna tills det var 800 personer kvar. Efter det gick han inte vidare, men han hoppas att det ska dyka upp nya chanser i framtiden.

– Jag älskar att man försöker ta sig bort från jordens trygghet och försöker sprida sig till andra planeter.

”Man skickar ju det bästa av det bästa, människor som är tränade för att de ska samarbeta.”

– Harald Frendin

Från att ha bott på en planet så blir vi en fler-planets-art, hoppas Frendin. Det kan vara bra om det skulle hända något här på jorden – överbefolkning, sjukdomar, kärnvapenkrig – det är mycket som kan göra att mänskligheten någon gång i framtiden inte överlever:

– Det är då det är bra att man inte har allt på ett och samma bord, att man vet att: skulle något hända här på jorden så har vi i alla fall en koloni på Mars, säger han.

Svenskt företag planerar rymdturism i Kiruna

Han föreställer sig att ett samhälle på Mars skulle genomgå en drastisk utveckling. Delvis för att människorna är utvalda – både för sina personliga egenskaper, sina kvalifikationer och sin förmåga att samarbeta. Intelligenta. Anpassningsbara. Högutbildade.

Hög standard

Efter 100 år har man kanske byggt en mindre stad på Mars, där människor lever sina vardagliga liv, säger han. De har säkert andra rutiner än här i Sverige. Andra nöjen. Kanske hittar man på nya sporter som vi inte kan ha här på jorden.

– Det skulle vara väldigt hög standard på sakerna som skulle ske. Man skickar ju det bästa av det bästa, människor som är tränade för att de ska samarbeta.

Hur man föreställer sig Mars terraformering. (Foto: Daein Ballard/ MarsTransition)

Hur man föreställer sig Mars terraformering. (Foto: Daein Ballard/ MarsTransition)

Efter tillräckligt lång tid kommer mars bli självförsörjande på alla områden, tror han. Första 100 åren kommer man vara beroende av jorden för ny utrustning och ny teknologi. Men när man börjar bygga egna saker och ta fram egna material kommer kolonin att byggas ut.

Ännu längre fram i tiden, tusentals år framåt, tror Frendin att människan kanske till och med ska lyckas med att göra Mars till en grön planet. Det pågår forskning med så kallad terraformering, som betyder att människan gör aktiva ingrepp i de faktorer som påverkar förutsättningarna för en atmosfär på en himlakropp, i syfte att göra den mer lik jorden. Vanligtvis handlar det om att göra biosfären mer tempererad och syrerik. Tills dess får man leva under kupoler.

– För mig är det en tidsfråga – när och inte om vi ska åka till Mars, säger Harald Frendin.

Juno i Jupiters omloppsbana

Tidsplanen för projektet Mars One:
2011: Genomförande av designen av rymduppdraget. Kontakta och säkerställa att det finns leverantörer för nödvändiga komponenter och delar.

2013: Uttagningsprocessen påbörjas under den första halvan av 2013. Planen är att fyra personer ska medverka på den allra första resan till Mars. Vartannat år kommer två nya personer att anlända. En kopia av bosättningen på Mars ska byggas i en öken på jorden för att ge astronauter möjligheten att träna och förbereda inför uppdraget i en realistisk miljö. Arktisk miljö har även föreslagits. Uttagningen och förberedelser i den simulerade miljön är tänkta att sändas i TV och på nätet.

2014: Förberedelser påbörjas för ett uppdrag där förnödenheter såsom mat är tänkta att sändas till planeten 2016. Bygget av den första Mars-kommunikationssatelliten påbörjas.

2018: Förnödenheter, däribland 2,5 ton mat, sänds till Mars i en landare. Landaren når fram till Mars och landar nära den tilltänkta platsen för den mänskliga bosättningen. Ett robotfordon ansluter till förnödenhetslandaren. Syftet är att undersöka planeten och finna en lämplig plats för en mänsklig bosättning. Enligt Mars One ska det vara möjligt att följa dess arbete genom så kallad streaming av video tillbaka till jorden.

2021: Alla delar av bosättningen anländer till sin destination. Två bostadsmoduler, två moduler för livsuppehållande system samt en andra förnödenhetsenhet och ytterligare ett transportfordon.

2022: Produktion av vatten, syre och kväve kommer igång. När man vet att produktionen är igång så är besättningen redo för uppskjutning. Planerad uppskjutning av den första gruppen astronauter planeras till 14 september 2022.

2025: Landning planerad att äga rum och den första gruppen astronauter tänkta att sätta sin fot på Mars. Fram till då är projektet tänkt att kosta 6 miljarder USD. Fler resor efter detta är inte inräknat i den finansiella planen.

2027: Den andra gruppen astronauter landar på Mars i juni 2025. Förutom nya personer kommer det även att skickas dit mer utrustning, såsom kameror och vetenskaplig utrustning. Tanken är att det vid detta tillfälle ska finnas fyra ”streams” som sänder live, tillgängliga 24 timmar om dygnet.

Om Mars One:
Mars One är ett privat projekt utan vinstinstresse, som har som mål att etablera en permanent mänsklig bosättning på planeten Mars år 2025. Projektet startades i januari 2011 av nederländarna Bas Lansdorp och Arno Wielders. I maj 2012 presenterades den tekniska och finansiella planen via ett pressmeddelande.

Till skillnad från statliga rymdprojekt från rymdstyrelser som exempelvis NASA, JAXA, ESA eller ryska Roskosmos så är tanken bakom Mars One att finansiering ska ske genom icke-statliga finansiärer och privata aktörer. Utöver detta är flera delar av uppdraget tänkta att sändas ut till den breda publiken, likt en dokusåpa.

Någon återfärd från Mars till Jorden är inte planerad, utan astronauterna avses leva resten av sina liv på Mars.

I den första omgången kommer tio grupper med fyra personer i varje att väljas ut. De kommer sedan att utbildas under en tio år lång period. Delar av utbildningen kommer att äga rum i en kopia av Marsbasen. Astronauterna kommer att vara anställda av Mars One under både utbildningen och när de väl är på Mars. Under hela sin utbildning kommer de ha möjlighet att avsäga sig uppdraget.

 

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024