loadingPolisen vill ha fler "skalskyddade" (bepansrade) fordon. På bilden specialfordonet "sandcat". Arkivbild. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Polisen vill ha fler "skalskyddade" (bepansrade) fordon. På bilden specialfordonet "sandcat". Arkivbild. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Inrikes

Nytt säkerhetsläge – polisen kräver extramiljarder

Anja Haglund/TT

Polisen vill ha kraftigt höjda anslag kommande år. 2029 rör det sig om drygt tolv miljarder kronor mer än i år. Pengarna behövs för att öka antalet poliser – men även till fler bepansrade fordon och drönare.

Polisen har lämnat in sitt budgetunderlag för de kommande tre åren. Av det framgår att polisen anser sig behöva mer än vad regeringen hittills aviserat.

Redan nästa år vill polisen ha 2,5 miljarder kronor mer än de knappt 51 miljarder som regeringen aviserat, och året därpå drygt 6 miljarder mer.

Enligt rikspolischef Petra Lundh är man fullt medveten om att det är mycket pengar. Men hon säger att det är viktigt att polisen får pengarna.

– Vi behöver skapa förutsättningar för att alla anställda verkligen ska kunna göra ett riktigt effektivt jobb. Det behövs både lokaler, fordon och annat för att polisen ska kunna vara ute, säger Petra Lundh.

Rikspolischefen Petra Lundh. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT

Utbildas och utrustas

Pengarna ska framför allt gå till den fortsatta satsningen på fler poliser. Sverige har i dag en polistäthet på runt 230 poliser per 100 000 invånare, men regeringens mål är att det ska vara minst lika många som EU-snittet.

– Det har tidigare rört sig om 340 per 100 000 invånare, så där har vi en bra bit kvar, säger Lundh.

Regeringen har inte sagt när målet ska nås. Men polisen växer enligt rikspolischefen just nu med 1 700 nya poliser varje år och många av dem är i yttre tjänst. Hon framhåller att alla dessa poliser måste utbildas och utrustas. Det behövs allt från arrestlokaler, matsalar och omklädningsrum till fler polisbilar och nya it-lösningar.

Samtidigt ställer säkerhetsläget nya krav. För att kunna möta olika typer av hot vill polisen bland annat ha fler drönare och fler bepansrade fordon.

– Det är fordon som ska kunna användas vid höjd beredskap, sabotage och andra allvarliga lägen, men även i vardagssituationer som vid sprängningar, säger Lundh.

Hålla i plånboken

Polisen vill också stärka sin helikopterförmåga och rusta upp det tidigare området för Polishögskolan i Stockholm, Sörentorp, till en ny övningsanläggning. Även införandet av nästa generation av kommunikationssystemet Rakel väntas innebära väsentligt ökade kostnader under flera år.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har samtidigt signalerat att staten kan behöva hålla hårt i plånboken under nästa mandatperiod.

– Det är en dialog som politikerna ska föra sinsemellan. Det här är det yrkandet och de pengarna som vi ser att vi behöver om vi ska kunna göra allt som vi vill göra, säger Petra Lundh.

Om polisen skulle få de pengar de begär skulle anslaget 2029 totalt uppgå till 60,7 miljarder kronor. Det är nästan dubbelt så mycket som 2022.

Polisens anslag

Polisens anslag har ökat de senaste åren:

2022: 33 miljarder kronor

2023: 37 miljarder kronor

2024: 40,8 miljarder kronor

2025: 45,2 miljarder kronor

2026: 48,4 miljarder kronor

För 2027–2029 räknar polisen med att anslaget enligt budgetpropositionen 2026 är cirka 51 miljarder kronor per år.

2027 vill man ha 2,5 miljarder kronor utöver detta (totalt anslag på 53,5 miljarder), 2028 6,2 miljarder mer (totalt anslag 57,2 miljarder) och 2029 9,6 miljarder mer (totalt anslag 60,7 miljarder).

Källa: Regeringens budget, polisens budgetunderlag 2027–2029

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

loadingPolisen vill ha fler "skalskyddade" (bepansrade) fordon. På bilden specialfordonet "sandcat". Arkivbild. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Polisen vill ha fler "skalskyddade" (bepansrade) fordon. På bilden specialfordonet "sandcat". Arkivbild. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Inrikes

Nytt säkerhetsläge – polisen kräver extramiljarder

Anja Haglund/TT

Polisen vill ha kraftigt höjda anslag kommande år. 2029 rör det sig om drygt tolv miljarder kronor mer än i år. Pengarna behövs för att öka antalet poliser – men även till fler bepansrade fordon och drönare.

Polisen har lämnat in sitt budgetunderlag för de kommande tre åren. Av det framgår att polisen anser sig behöva mer än vad regeringen hittills aviserat.

Redan nästa år vill polisen ha 2,5 miljarder kronor mer än de knappt 51 miljarder som regeringen aviserat, och året därpå drygt 6 miljarder mer.

Enligt rikspolischef Petra Lundh är man fullt medveten om att det är mycket pengar. Men hon säger att det är viktigt att polisen får pengarna.

– Vi behöver skapa förutsättningar för att alla anställda verkligen ska kunna göra ett riktigt effektivt jobb. Det behövs både lokaler, fordon och annat för att polisen ska kunna vara ute, säger Petra Lundh.

Rikspolischefen Petra Lundh. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT

Utbildas och utrustas

Pengarna ska framför allt gå till den fortsatta satsningen på fler poliser. Sverige har i dag en polistäthet på runt 230 poliser per 100 000 invånare, men regeringens mål är att det ska vara minst lika många som EU-snittet.

– Det har tidigare rört sig om 340 per 100 000 invånare, så där har vi en bra bit kvar, säger Lundh.

Regeringen har inte sagt när målet ska nås. Men polisen växer enligt rikspolischefen just nu med 1 700 nya poliser varje år och många av dem är i yttre tjänst. Hon framhåller att alla dessa poliser måste utbildas och utrustas. Det behövs allt från arrestlokaler, matsalar och omklädningsrum till fler polisbilar och nya it-lösningar.

Samtidigt ställer säkerhetsläget nya krav. För att kunna möta olika typer av hot vill polisen bland annat ha fler drönare och fler bepansrade fordon.

– Det är fordon som ska kunna användas vid höjd beredskap, sabotage och andra allvarliga lägen, men även i vardagssituationer som vid sprängningar, säger Lundh.

Hålla i plånboken

Polisen vill också stärka sin helikopterförmåga och rusta upp det tidigare området för Polishögskolan i Stockholm, Sörentorp, till en ny övningsanläggning. Även införandet av nästa generation av kommunikationssystemet Rakel väntas innebära väsentligt ökade kostnader under flera år.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har samtidigt signalerat att staten kan behöva hålla hårt i plånboken under nästa mandatperiod.

– Det är en dialog som politikerna ska föra sinsemellan. Det här är det yrkandet och de pengarna som vi ser att vi behöver om vi ska kunna göra allt som vi vill göra, säger Petra Lundh.

Om polisen skulle få de pengar de begär skulle anslaget 2029 totalt uppgå till 60,7 miljarder kronor. Det är nästan dubbelt så mycket som 2022.

Polisens anslag

Polisens anslag har ökat de senaste åren:

2022: 33 miljarder kronor

2023: 37 miljarder kronor

2024: 40,8 miljarder kronor

2025: 45,2 miljarder kronor

2026: 48,4 miljarder kronor

För 2027–2029 räknar polisen med att anslaget enligt budgetpropositionen 2026 är cirka 51 miljarder kronor per år.

2027 vill man ha 2,5 miljarder kronor utöver detta (totalt anslag på 53,5 miljarder), 2028 6,2 miljarder mer (totalt anslag 57,2 miljarder) och 2029 9,6 miljarder mer (totalt anslag 60,7 miljarder).

Källa: Regeringens budget, polisens budgetunderlag 2027–2029

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2026