När annan välfärd och samhällsservice dras ned står biblioteken kvar och får hantera effekterna av en ökad social utsatthet och digitalt utanförskap. Samtidigt tryter bibliotekens resurser.

En enkätundersökning utförd av fackförbundet DIK bland 1 800 biblioteksanställda visar att var tredje folkbibliotekarie (32 procent) uppskattar att mer än hälften av arbetstiden går åt till att bistå besökare med olika typer av samhällsservice. Det kan handla om att skriva ut eller fylla i blanketter, tolka eller översätta myndighetsbeslut eller att hjälpa till med bank-id.

En del av servicen ingår i bibliotekens uppdrag, men konsekvensen blir att bibliotekarierna har sämre möjlighet att bedriva sitt samhällsuppdrag med att stärka läsning, bildning, källtillit och fri tillgång till information.

Även publik verksamhet, inköp och gallring och arbete mot utpekade målgrupper får stå tillbaka till förmån för att hålla öppet och bemanna informationsdisken.

"Politiken behandlar folkbiblioteken som om de vore samhällets slasktratt. De förväntas fånga alla bollar som resten av samhället tappar, samtidigt som de inte får resurser nog att ens klara av sitt grunduppdrag", säger DIK:s förbundsordförande Anna Troberg i en kommentar till TT.