Så beskriver it-experten Marcus Murray helgens publicering av hundratusentals stulna personuppgifter på darknet. Personerna bakom cyberattacken mot Miljödata vill bygga upp ett slags våldskapital – och kanske även skapa oro, tror han.
– En styrkeuppvisning.
Grupperingen kallar sig Datacarry, har SVT tidigare rapporterat, och krävde i samband med cyberattacken 1,5 bitcoins (motsvarande drygt 1,5 miljoner kronor) för att avstå från att publicera de stulna uppgifterna.
– Den här kriminella grupperingen har funnits relativt kort tid, säger Marcus Murray, grundare av företaget Truesec, som utreder attacken mot Miljödata.
Men personer i sådana nätverk byter ofta tillhörighet, så det måste inte betyda att de är nybörjare, påpekar han.
Han tror inte att angriparna hade någon större förhoppning om att få ut några pengar, utan att det snarare handlar om att visa vilken kapacitet man har att ställa till skada.
Cyberbrottslingar vill precis som andra kriminella grupperingar bygga upp ett våldskapital, konstaterar han.
Skapa oro
Att samhällsnära system utsätts är en tydlig tendens efter den fullskaliga invasionen av Ukraina och den svenska Nato-ansökan, enligt Marcus Murray.
– En slutsats man kan dra är att det finns intresse av att skapa oro i vårt samhälle och att minska förtroendet för våra offentliga verksamheters förmåga att skydda medborgarnas uppgifter.
Miljödata ger inga intervjuer. På företagets hemsida varken bekräftas eller dementeras att skyddade uppgifter har läckt, men Miljödata framhåller att det inte finns särskilt stöd för skyddad identitet i företagets system.
Kunderna uppmanas att inte föra över sådana uppgifter till Miljödatas olika plattformar, om de inte är anonymiserade.
Penna och papper?
Hur ska då känsliga uppgifter kunna skyddas? Är det återgång till penna och papper som gäller?
Från Jonas Nilsson, informationssäkerhetsstrateg på Sveriges kommuner och regioner, är svaret nej.
– Att backa digitaliseringen i Sverige är inte ett alternativ, säger han.
I stället måste kommuner och regioner stärka säkerheten genom att ställa tuffare krav på strategiska leverantörer av it-tjänster och göra grundligare uppföljningar av att kraven efterlevs, anser han.
Att varje kommun ska klara detta på egen hand menar Jonas Nilsson är orealistiskt. Hans förslag är att Nationellt cybersäkerhetscenter tar på sig uppgiften.
– Jag tycker att vi borde kunna samarbeta bättre i Sverige för att åstadkomma en bättre basnivå när det gäller informations- och cybersäkerhet.
