De förkortas ”pyrocb”, och har tidigare mest förknippats med atombomber och vulkanutbrott. Men under Australiens så kallade svarta sommar 2019–20 blev de mer vida kända som ett skräckscenario även vid intensiva skogsbränder. Nu har ”eldåskmolnen” för första gången noterats så långt norrut i Europa som Frankrike.
I samband med de pågående jättebränderna kunde meteorologerna i förra veckan konstatera att fenomenet nått Frankrike. Det kallas pyrocumulonimbus, fritt översatt eldåskmoln – alltså när en skogsbrand skapar ett åskoväder.
Det krävs väldigt speciella omständigheter, vilket gör att pyrocb är ovanliga i Europa. Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, säger att man i en kartläggning åren 2013–23 hittade runt 760 fall av eldåskmolnen globalt.
– De allra flesta i Kanada, USA, långt borta i östra Ryssland och Mongoliet, och i Australien. Det är de tre huvudområdena kan man säga.
– Sedan var det ungefär en procent, eller närmare bestämt åtta fall, i Europa.
Samtliga var långt ner i söder.
– I Spanien, Portugal och Grekland.
Extrema vindar
Cumulonimbus är facktermen för by- eller åskmoln, medan förledet ”pyro-” alltså innebär att det skapats av en brand.
Anledningen till att de är fruktade är de enorma krafter som släpps lösa. Eldens värme för med sig vattenånga från bränd växtlighet högt upp i atmosfären. När den där kyls ned bildas åskmoln som kan generera extrema vindar. Gnistor och glöd kan därmed spridas vida omkring – och blixtar kan starta nya bränder långt bort.
Kjellström betonar vindarnas roll.
– Det kan bli mycket kraftiga byvindar runt molnet med olika vindriktning vilket ytterligare kan försvåra brandsläckningen.
Och i Australien såg man i samband med de katastrofala bränderna sommaren 2019–20 tecken på att den av människan orsakade klimatförändringen förvärrar problemet.
Även i Europa
Kjellström berättar om en studie i sydöstra Australien, som jämförde hur gynnsamt vädret och klimatet var för bildandet av pyrocumulonimbus under två 20-årsperioder, i slutet av 1900-talet och i början av 2000-talet.
– Där såg man då att det hade blivit ungefär dubbelt så många dagar med gynnsamma förhållanden.
– Och framtida klimatsimuleringar pekade på en ökning med ytterligare flera dagar både under våren och sommaren där nere.
En liknande studie visar att eldåskmoln kommer att kunna uppstå oftare även i Europa.
– Studien visar att det blir både varmare och torrare, vilket är en grundförutsättning för att bränder ska uppstå.
– Den visar också att ett fortsatt varmare klimat ger mer gynnsamma temperaturförhållanden i atmosfären för att sådana moln ska bildas, säger Erik Kjellström.
