Sju personer konkurrerar om att bli ny generalsekreterare för FN efter António Guterres. Nästa FN-chef tar över en krisande världsorganisation, skakad av hård kritik och låsningar i säkerhetsrådet.

FN har satts på prov under António Guterres tid vid rodret. Krigen i Ukraina och i Gaza har varit svåra att hantera för säkerhetsrådet, där de fem permanenta medlemsländerna Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA har vetorätt.

António Guterres själv har flera gånger uttryckt missnöje med rådets insatser.

Inte heller kritiken utifrån har varit nådig. Bland annat har just vetorätten ifrågasatts efter att Ryssland och USA har kunnat sätta stopp för resolutioner som andra medlemmar har velat klubba igenom med anledning av krigen i Ukraina och Gaza.

”Dysfunktionellt”

Till och med FN:s egen flyktingkommissarie Filippo Grandi har kallat FN ett ”ganska dysfunktionellt organ”.

– Institutionen är inte starkare än sina medlemsstater. Det är där erosionen sker och det är där FN:s anseende som ett system för internationell samexistens falnar, sade han i en intervju med TT i fjol.

Även USA:s president Donald Trump har kallat FN ineffektivt.

– Allt de verkar göra är att skriva ett skarpt formulerat brev och sedan aldrig följa upp det brevet. Det är tomma ord, och tomma ord löser inga krig, sade han i höstas.

Frågan är om en ny generalsekreterare kan göra skillnad. Hittills har enbart män suttit på den prestigefulla posten. FN har därför uppmuntrat medlemsstaterna att nominera kvinnor, men ser det inte som ett formellt urvalskriterium.

Geografin kan påverka

Det finns även en viss tradition av geografisk spridning när det gäller valet av ledare, vilket gör att en person från Latinamerika kan ligga bra till. Av de tidigare generalsekreterarna har fyra kommit från Europa, två från Asien, två från Afrika och en från Latinamerika.

Även om det i nuläget finns sju nominerade kan även andra kandidater bli aktuella om säkerhetsrådets medlemmar inte kan komma överens om någon av de sju på listan. De fem permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet har vetorätt även i valet av ny FN-chef.

Michelle Bachelet, tidigare president i Chile och FN:s människorättschef, är ett av de hetaste namnen till topposten. I sitt uttalande om vad hon vill med FN skriver hon bland annat att FN:s framtid kommer att bero på ”dess förmåga att anpassa sig, förnya sig och leda”.

Vem som får jobbet avgörs av generalförsamlingen efter att säkerhetsrådet har granskat kandidaterna och lämnat en rekommendation.