På gränsen mellan Eda i Sverige och Eidskog i Norge byggs en polisstation som har blivit en symbol i det gemensamma arbetet mot gängkriminaliteten, där svenskar anlitas för våldsdåd i Norge.
– Jag är orolig för att det ska eskalera och för att vi inte hänger med, säger Anders Engen, norsk polischef i gränsregionen.
Gränsen märks som en röd linje på betonggolvet. På ena sidan Sverige. På andra sidan Norge.
På högar med gipsskivor ligger ritningarna över polishuset som byggs enligt säkerhetsklass 1, fönstren ska inte ge vika för ett släggslag.
– Vi kommer att ha ett förhörsrum som är förstärkt och därmed svårt att förstöra, för inledande förhör innan transport till Karlstad tio mil bort eller norska Hamar lika långt bort, säger polisinspektör Joakim Kristiansen och pekar i de olika väderstrecken.
Han är gruppchef för det svensk-norska polissamarbetet och har sin motsvarighet i norska kollegan Anders Engen. De norska poliserna har sedan 2022 varit på plats i gränslandet som döptes till fredsriket Morokulien av radio och tv-legendaren Lennart Hyland 1959. Men på skylten vid bygget av polisstationen står det “Magnormoen politistasjon”.
– Men Magnormoen ligger mer åt det hållet, visar Joakim Kristiansen och pekar i riktning nordväst.
– Ja, det är bäst att bara skriva norsk-svenska polisstationen, eller svensk-norska, säger Anders Engen.
Planen är att hela gruppen ska vara på plats i maj nästa år, då också stationen ersätter den svenska polisstationen i Charlottenberg.
Den stora vinsten med en gemensam polisstation är att dela informationen direkt med varandra, att kunna agera direkt och tillsammans.
– Det kommer att bli väldigt många fler som jobbar operativt på plats, säger Joakim Kristiansen.
Svenska gäng oroar
Över gränsen flyter trafiken in och och ut från Sverige. Joakim Kristiansens blick följer flödet, han uppmärksammar en återkommande cyklist över gränsen.
– Amfetamin, svarar han på frågan om vad cyklisten brukar ta med under sina turer.
Men det är inte bara den lokala narkotikahanteringen som polisen tillsammans med tullen vill åt.
I Norge finns en oro att för att gängetableringen från Sverige ska bli som i Danmark där svenska “barnsoldater” anlitas för våldsdåd, enligt Engen.
– Och rapporteringen i norska pressen kring kriminella nätverk är stor, säger han.
Även om det i nuläget saknas statistik över antal fall där svenska gängkriminella etablerar sig i Norge, är utvecklingen tydlig, enligt norska kriminalpolisen Kripos.
“Vi ser att det finns aktivitet från svenska kriminella nätverk i alla landets 12 polisdistrikt och vi har sett exempel på våldshandlingar från svenska kriminella i Norge. Detta kan antingen vara på beställning från norska kriminella, eller som en del av den egna verksamheten”, uppger presstjänsten i ett mejl.
Kriminella gäng är inget nytt i Norge, inte heller narkotikahandel och vapen. Men våldet är råare.
– De svenska kriminella grupperna är mer organiserade, planerande. De använder våld och använder sitt våldskapital mer aktivt än det vi är vana vid, säger Anders Engen.
Joakim Kristiansen säger också att de svenska gängen nu är trängda och testar Norge.
Engen håller med, han ser hur Norge håller på att bli en stor marknad. I arbetet mot det krävs åtgärder från flera delar i rättssamhället, inte bara polisen, menar han.
– Jag är orolig för att vi inte klarar av att rusta oss i den takt som problemen sprider sig, säger han.
Vapenfrågan ett hinder
En fråga som behöver lösas för att samarbeta operativt fullt ut är beväpningsfrågan.
– Enligt svensk lag får svensk polis inte jobba utan pistol. Men vi får inte bära pistol i Norge eftersom man där arbetar obeväpnat, säger Joakim Kristiansen.
Beväpningsfrågan är politisk och omdebatterad sedan flera år tillbaka i Norge.
– Jag känner en frustration för att det hämmar vårt samarbete. Jag önskar att man går ännu djupare in i regelverket för att se om det finns möjligheter att vara beväpnad i detta område, säger Anders Engen och ger flygplatsen Gardermoen som ett exempel på ett sådant undantag.
Men frågan om att bära pistol är också en arbetsmiljöfråga i gränsregionen.
Anders Engen räknar upp vad en norsk polis har i bältet till vardags: batong, pepparsprej och elchockvapen.
– Jag känner mig mindre förberedd, konstaterar han.
Effektivare samarbete
Förutom frågan kring att bära vapen behöver det bilaterala avtalet som just nu är ute på remiss bli klart, så att det svensk-norska samarbetet kan fungera fullt ut.
Avtalet ska lösa frågor såsom gemensamma kommunikationssystem och att svenska polisbilar dyker upp i norska system och vice versa. Kortare handläggningstider är också på gång.
De norska åklagarna i Innlandet och åklagarkammaren i Karlstad för samtal kring hur den gränsöverskridande administrationen kan förenklas när det till exempel gäller beslut om husrannsakningar, avlyssning och beslag. Målet är att bedriva effektiva utredningar, enligt chefsåklagare Niclas Wargren.
– Vi tänker att vi måste kunna jobba lite mer som man gör mellan två åklagarkammare i Sverige, säger han på telefon från Karlstad.