Fransmannen Henri Kagan och japanen Kenso Soai tilldelas årets Nobelpris i kemi. De belönas för forskning om molekylernas spegelbilder och hur kemin kan välja ”rätt” variant. Upptäckterna har bland annat varit avgörande för tillverkning av vissa läkemedel, enligt Nobelkommittén.
– Jag är väldigt exalterad över att få de här goda nyheterna. Det är en av de mest spännande dagarna i mitt liv, säger Kenso Soai över telefon från Hiroshima på pressträffen i Stockholm.
– Jag är väldigt glad att få dela priset med professor Kagan.
Priset handlar om så kallad homokiralitet, av kemister kallat ”livets kemi”.
Vissa molekyler, exempelvis aminosyror, finns i två varianter som är varandras spegelbilder – ungefär som höger och vänster hand. Men i levande organismer finns bara en av spegelbilderna, och hur en sådan kemisk asymmetri (homokiralitet) kan uppstå spontant var länge okänt. När kemister experimenterade lyckades de inte framställa endast en av bilderna.
Skadliga effekter
Men vid exempelvis läkemedelsframställning är det bara den ena spegelbilden som är önskvärd, eftersom den har avsedd effekt. Den andra kan ha onödiga och ibland skadliga bieffekter.
Ett exempel på hur allvarliga effekter fel spegelmolekyl kan ha i ett läkemedel är den så kallade Neurosedynskandalen på 1960-talet, då tusentals barn i världen föddes med missbildningar.
Kagan och Soai hittade genom sin respektive forskning svaret på den över 100-åriga gåtan kring spegelbilderna.
Manipulerade reaktioner
Kagan tog det första avgörande steget, då han 1986 upptäckte ett sätt att manipulera kemiska reaktioner för att skapa större överskott av den ena spegelbilden än vad man trodde var möjligt.
1995 tog Soai nästa steg, då han designade den första kemiska reaktionen som hade potential att bli homokiral.
2003 nådde han hela vägen och presenterade en reaktion där han lyckades skapa molekyler där bara en av spegelbilderna bildades. Han kunde på så sätt förklara homokiralitet för första gången.
– Vi har upptäckt många intressanta saker om homokiralitet. Jag är glad över att få priset, det är ett erkännande från Nobelkommittén av det här forskningsområdet, säger Kenso Soai, som framhåller att ”mer forskning behövs för att förstå livet”.
Professor Sara Linse, ledamot i Kungliga vetenskapsakademien, säger att forskningen används bland annat i läkemedelsindustrin och för tillverkning av optiska material.
– Redan i dag har man nytta av detta vid tillverkningen av astmamediciner och antivirala ämnen.
