loadingFrancis Halzen tilldelas årets Nobelpris i fysik. Han är född 1944 i Tienen i Belgien och professor vid University of Wisconsin–Madison i USA. Foto: Christine Olsson/TT
Francis Halzen tilldelas årets Nobelpris i fysik. Han är född 1944 i Tienen i Belgien och professor vid University of Wisconsin–Madison i USA. Foto: Christine Olsson/TT
Vetenskap

Francis Halzen får Nobelpriset i fysik

Petra Hedbom, Boel Holm och Jens Bornemann/TT

En gigantisk isbit på Sydpolen som fångar spöklika budbärare från rymden. Ingen ”respektabel fysiker” borde ha gått med på det samarbetet. Men nu får Francis Halzen Nobelpriset i fysik för idén.

– Det känns konstigt, säger han vid pressträffen.

Belgaren Francis Halzen har varit med i spekulationerna kring fysikpriset i många år.

Samtidigt var det långt ifrån självklart att observatoriet på Antarktis skulle bli verklighet, enligt pristagaren själv.

Därför är Francis Halzen, professor vid University of Wisconsin–Madison i USA, angelägen om att lyfta fram dem som samarbetat med honom, något han säger att ”ingen respektabel” fysiker ville göra när han började och det var oklart vart forskningen skulle leda.

– Bland de första som gick med i projektet i ett tidigt skede var universiteten i Uppsala och Stockholm, säger han via telefon under Nobelkommitténs pressträff.

Francis Halzen får priset ”för avgörande bidrag till Icecube-observatoriet och upptäckten av högenergetiska neutriner av astrofysikaliskt ursprung”.

– Det känns konstigt. Jag var på en vetenskapsfestival förra veckan där de i princip sade att jag skulle få priset. Det kändes konstigt, och ännu konstigare nu när det slagit in, säger Francis Halzen.

”Extremt enveten”

Forskning om neutriner har belönats med Nobelpriset flera gånger tidigare.

Men den här gången belönas snarare en idé, enligt Eva Lindroth, professor i fysik vid Stockholms universitet och medlem av Nobelkommittén för fysik.

– Priset ges för den storslagna idén att göra en detektor vid Sydpolen med en kubikkilometer is, säger hon.

En ”tokig idé” dessutom, medger Eva Lindroth.

– Han får nästan pris för att han är så enveten. Han har hållit på med det här i över 30 år och var från början ganska ensam, men har samlat mer och mer folk omkring sig, säger hon.

– Men det är klart att det en tokig idé att åka till Sydpolen och göra en stor detektor nere i isen.

”Ingen märker det”

Problemet med de gåtfulla neutrinerna är att de är extremt svåra att upptäcka.

Även med Francis Halzens idé om ett gigantiskt isobservatorium är det långt ifrån självklart att upptäcka partiklarna, som kommer från extremt energirika processer långt ute i universum.

– Vi penetreras hela tiden av neutriner. De går rakt igenom jordklotet och ingen märker det. Så det behövs en fantastiskt stor detektor för att ibland upptäcka en enstaka neutrino, säger Eva Lindroth.

Francis Halzen, född 1944, lade fram sin idé redan 1988. Men observatoriet stod färdigt först 2011.

Inom några år kunde forskarna publicera de första rönen – och fynd av neutriner som måste ha kommit från långt utanför vårt solsystem.

– Priset handlar om nya möjligheter för astronomer att lära sig saker om universum, inte bara Vintergatan utan mer avlägsna platser, säger Eva Lindroth.

Neutriner

Neutrinon är den "blygaste partikeln i universum", skriver Kungliga vetenskapsakademien i sitt pressmaterial om priset.

Den saknar elektrisk laddning och har nästan ingen massa.

Neutrinerna kommer bland annat från solen – varifrån våra kroppar passeras av mångmiljardtals av dem varje sekund. Men många har också sitt ursprung långt utanför vårt solsystem.

Francis Halzen lade redan i slutet av 1980-talet första gången fram sin idé att använda isen på Sydpolen för att fånga de gåtfulla partiklarna.

Det blev så småningom Icecube Neutrino Observatory, som lagt grunden till en helt ny typ av astronomi. I ”isbiten” kan neutriner observeras tack vare att det bildas ljusblixtar när partiklarna, i sällsynta fall, kolliderar med en atomkärna.

De första försöken med att sänka ner ljussensorer i glaciärisen gjordes redan 1992. Men det tog omkring 20 år till det stora genombrottet och fyndet av neutriner som enligt forskarna kommit från avlägsna delar av rymden.

Källa: Kungliga vetenskapsakademien.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

loadingFrancis Halzen tilldelas årets Nobelpris i fysik. Han är född 1944 i Tienen i Belgien och professor vid University of Wisconsin–Madison i USA. Foto: Christine Olsson/TT
Francis Halzen tilldelas årets Nobelpris i fysik. Han är född 1944 i Tienen i Belgien och professor vid University of Wisconsin–Madison i USA. Foto: Christine Olsson/TT
Vetenskap

Francis Halzen får Nobelpriset i fysik

Petra Hedbom, Boel Holm och Jens Bornemann/TT

En gigantisk isbit på Sydpolen som fångar spöklika budbärare från rymden. Ingen ”respektabel fysiker” borde ha gått med på det samarbetet. Men nu får Francis Halzen Nobelpriset i fysik för idén.

– Det känns konstigt, säger han vid pressträffen.

Belgaren Francis Halzen har varit med i spekulationerna kring fysikpriset i många år.

Samtidigt var det långt ifrån självklart att observatoriet på Antarktis skulle bli verklighet, enligt pristagaren själv.

Därför är Francis Halzen, professor vid University of Wisconsin–Madison i USA, angelägen om att lyfta fram dem som samarbetat med honom, något han säger att ”ingen respektabel” fysiker ville göra när han började och det var oklart vart forskningen skulle leda.

– Bland de första som gick med i projektet i ett tidigt skede var universiteten i Uppsala och Stockholm, säger han via telefon under Nobelkommitténs pressträff.

Francis Halzen får priset ”för avgörande bidrag till Icecube-observatoriet och upptäckten av högenergetiska neutriner av astrofysikaliskt ursprung”.

– Det känns konstigt. Jag var på en vetenskapsfestival förra veckan där de i princip sade att jag skulle få priset. Det kändes konstigt, och ännu konstigare nu när det slagit in, säger Francis Halzen.

”Extremt enveten”

Forskning om neutriner har belönats med Nobelpriset flera gånger tidigare.

Men den här gången belönas snarare en idé, enligt Eva Lindroth, professor i fysik vid Stockholms universitet och medlem av Nobelkommittén för fysik.

– Priset ges för den storslagna idén att göra en detektor vid Sydpolen med en kubikkilometer is, säger hon.

En ”tokig idé” dessutom, medger Eva Lindroth.

– Han får nästan pris för att han är så enveten. Han har hållit på med det här i över 30 år och var från början ganska ensam, men har samlat mer och mer folk omkring sig, säger hon.

– Men det är klart att det en tokig idé att åka till Sydpolen och göra en stor detektor nere i isen.

”Ingen märker det”

Problemet med de gåtfulla neutrinerna är att de är extremt svåra att upptäcka.

Även med Francis Halzens idé om ett gigantiskt isobservatorium är det långt ifrån självklart att upptäcka partiklarna, som kommer från extremt energirika processer långt ute i universum.

– Vi penetreras hela tiden av neutriner. De går rakt igenom jordklotet och ingen märker det. Så det behövs en fantastiskt stor detektor för att ibland upptäcka en enstaka neutrino, säger Eva Lindroth.

Francis Halzen, född 1944, lade fram sin idé redan 1988. Men observatoriet stod färdigt först 2011.

Inom några år kunde forskarna publicera de första rönen – och fynd av neutriner som måste ha kommit från långt utanför vårt solsystem.

– Priset handlar om nya möjligheter för astronomer att lära sig saker om universum, inte bara Vintergatan utan mer avlägsna platser, säger Eva Lindroth.

Neutriner

Neutrinon är den "blygaste partikeln i universum", skriver Kungliga vetenskapsakademien i sitt pressmaterial om priset.

Den saknar elektrisk laddning och har nästan ingen massa.

Neutrinerna kommer bland annat från solen – varifrån våra kroppar passeras av mångmiljardtals av dem varje sekund. Men många har också sitt ursprung långt utanför vårt solsystem.

Francis Halzen lade redan i slutet av 1980-talet första gången fram sin idé att använda isen på Sydpolen för att fånga de gåtfulla partiklarna.

Det blev så småningom Icecube Neutrino Observatory, som lagt grunden till en helt ny typ av astronomi. I ”isbiten” kan neutriner observeras tack vare att det bildas ljusblixtar när partiklarna, i sällsynta fall, kolliderar med en atomkärna.

De första försöken med att sänka ner ljussensorer i glaciärisen gjordes redan 1992. Men det tog omkring 20 år till det stora genombrottet och fyndet av neutriner som enligt forskarna kommit från avlägsna delar av rymden.

Källa: Kungliga vetenskapsakademien.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Nyhetschef
Staffan Erfors
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Svenska Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU) och är av ”särskild vikt för mediemångfalden” enligt Mediestödsnämnden.

© Svenska Epoch Times AB 2026