Forskningen som belönas med årets Nobelpris i medicin kan bana vägen för nya behandlingar mot epilepsi, Parkinsons sjukdom och depression.

– Det är ett av de största genombrotten inom neurovetenskapen, säger professor emeritus Merab Kokaia.

Som forskare vid Epilepsicentrum i Lund har han i många år samarbetat med en av pristagarna, Karl Deisseroth vid Stanford university i USA. Deisseroth är också hedersdoktor vid Lunds universitet.

– Han har varit väldigt samarbetsvillig och väldigt ödmjuk.

Deisseroth har velat sprida sin metod och har inte bara delat med sig av sin kunskap utan även biologiska redskap, framhåller Merab Kokaia.

Nervceller kan styras

Optogenetiken har gjort det möjligt för forskare att styra utvalda nervceller i hjärnan med ljus, förklarar han. Därigenom går det att testa om en viss celltyp eller nervkrets orsakar ett speciellt beteende eller ett sjukdomssymtom.

Det har bland annat bidragit till bättre förståelse av epilepsi, Parkinsons sjukdom och depression.

– På lång sikt kan den här tekniken också bidra till behandlingar genom att återställa eller dämpa aktivitet i specifika nervkretsar.

Merab Kokaia har samarbetat med Karl Deisseroth kring hur optogenetik ska kunna användas mot epilepsi. Det fungerar på möss och råttor, men har än så länge inte testats på människor.

”Stor potential”

– Jag tycker att det har en stor potential. När epileptiska anfall uppstår kan man snabbt aktivera de kanalerna i cellerna och på så sätt hämma deras onormala aktivitet som orsakar anfall.

Även när det gäller Parkinsons sjukdom och depression kommer det att dröja innan metoden kan användas på människor.

– De kliniska studier som görs nu är inriktade på synproblem – att med optogenetik återställa ögats funktion, delvis i alla fall, säger Merab Kokaia.