Karl Deisseroth, Peter Hegemann och Georg Nagel tilldelas årets Nobelpris i fysiologi eller medicin. Deras forskning gör det möjligt att styra och övervaka enskilda celler med hjälp av ljus.
Forskarna får priset för sitt arbete med optogenetik, ”en metod som gör det möjligt att visa hur nervceller formar minnen, känslor och beteenden i en levande hjärna”, skriver Nobelförsamlingen.
Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelkommittén, fick tag på pristagarna på måndagsförmiddagen.
– Reaktionen var glad. De var överraskade och Karl Deisseroth som befinner sig i Kalifornien var väldigt trött, men han blev pigg väldigt snabbt.
– De sade samma sak alla tre, att de var så glada över att ta emot priset med de andra två.
Tekniken tog forskningsvärlden med storm för ungefär 15 år sedan för att den gör det möjligt att se vad olika nervceller egentligen har för funktion.
Tyskarna Nagel och Hegemann upptäckte ett protein i en encellig alg. Hegemann ställde frågan hur den minimala algen kunde simma mot en ljuskälla. Svaret fanns i ett särskilt protein. Oavsett vilken cell det proteinet stoppades in i så reagerade det på ljuset och ledde till en elektrisk impuls.
Fungerar på gnagare
När amerikanen Deisseroth förde in genen för algproteinet i gnagare, lyckades han få den att fungera i hjärnan på levande möss.
– Man kan bestämma vilka nervcellskretsar man ska slå på eller slå av. Det är ett fenomenalt verktyg för att verkligen börja förstå hur hjärnan fungerar på djupet.
Kartlägger hjärnan
Med hjälp av fynden har forskare även kunnat kartlägga vilka nervkretsar i hjärnan som styr vissa minnen, känslor och beteenden, skriver Nobelförsamlingen.
Forskningsfältet har bland annat gett större förståelse för psykiatriska diagnoser som depression och schizofreni och neurologiska sjukdomar.
Det finns också pågående studier där forskare försöker återskapa synen hos personer som drabbats av en sjukdom som förstör ögats tappar och stavar. I en studie beskrivs hur en person som varit blind delvis fick synen åter med hjälp av tekniken och ett par specialglasögon.
Inga farhågor
Att med teknik kunna styra hjärnans minnen, känslor och beteenden kan leda tankarna till obehagliga resultat om den hamnar i orätta händer. Men Perlmann är lugn.
– Det är en metod där man måste få in en optisk fiber för att belysa vissa delar av hjärnan. Det är inget man gör i smyg.
I labbmiljö har forskare lyckats väcka sovande möss med tekniken. Frågan är om det kan användas till att få liv i sovande tonåringar?
– I teorin ja, men det är en lite väl drastiskt att sätta in sådan här fibrer i hjärnan på tonåringarna så det tror jag inte kommer att hända, säger Thomas Perlmann.
