Natotoppmötet i nederländska Haag blir ett test för sammanhållningen i försvarsalliansen. Där ska de 32 medlemsländerna enas om att kraftigt utöka försvarsutgifterna.
Generalsekreteraren Mark Rutte har inför toppmötet varnat för att Ryssland kan vara redo att använda militärt våld mot Nato inom fem år. Därför behöver försvarsalliansen snabbt investera mer i sitt försvar.
Toppmötets stora nummer planeras bli ett nytt försvarsinvesteringsmål på fem procent av bnp – minst 3,5 procent ska gå till militären, 1,5 procent till andra försvarsrelaterade utgifter, som infrastruktur.
Försvarsminister Pål Jonson (M) bedömer att det finns goda förutsättningar för en överenskommelse.
– Det finns en stor insikt och enighet om att det är viktigt för Natos trovärdighet och sammanhållning att man nu kommer upp till fem procent av bnp, säger han.
Uppges vara överens
Enligt diplomatkällor blev parterna överens om att anta målet redan i söndags. Spanien, som satt sig på tvären och vägrat, ska enligt premiärminister Pedro Sánchez ha fått in en viss flexibilitet i skrivelsen och undantas från femprocentsmålet.
Det nuvarande målet från 2014 innebär två procent av bnp på det militära försvaret. Spanien är ett av de länder som ännu inte nått dit.
Det har däremot Sverige, som säger ja till det nya målet, vilket för oss skulle innebära 70 miljarder kronor i ökade årliga försvarsanslag.
– Vi vill ha ett så ambitiöst försvarsinvesteringsmål som möjligt, gärna så tidigt som möjligt, säger Jonson.
Natoländerna ska också försöka enas om när det nya målet ska uppnås. Jonson uppger att man i den nordisk-baltiska kretsen pratat om 2030.
– Det är en signal till Ryssland och till allierade att vi tar säkerhetsläget på allvar, säger han.
Men det finns andra länder som vill ha mer tid på sig, till 2032 eller 2035.
Ovanligt kort möte
Natotoppmötet hålls dessutom kortare än vanligt, från tisdag kväll till onsdag eftermiddag och slutdeklarationen väntas bara bli en sida. Det uppges undvika känsliga frågor som till exempel ett framtida Natomedlemskap för Ukraina.
Sverige arbetar för att Ukraina ska nämnas.
– Det är helt naturligt att vi diskuterar stödet till Ukraina och vad vi kan göra gemensamt för att stötta Ukraina, säger Pål Jonson.
