Opinion | Krönika

När månskenet speglas i uran

Inez Abrahamzon
Inez Abrahamzon
loadingRiksdagshuset på vackra Helgeandsholmen i centrala Stockholm. Den 5 november tog riksdagen beslut om att tillåta uranbrytning i Sverige. Foto: Bilbo Lantto
Riksdagshuset på vackra Helgeandsholmen i centrala Stockholm. Den 5 november tog riksdagen beslut om att tillåta uranbrytning i Sverige. Foto: Bilbo Lantto
Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.

Isen ligger som ett blått pansar över Malgomajsjön. En bil kör förbi på väg mot byn som är utnämnd till Sveriges vackraste – Saxnäs, medan passagerarna fängslas av de fjällnära omgivningarna. Det är svårt att föreställa sig att just här – mitt på en av Sveriges vackraste platser – planeras en verksamhet som kommer att förändra miljön och naturbilden totalt. Uranbrytning ur alunskiffer.

Malgomaj är Vilhelmina kommuns största sjö och dess vatten rinner ner i Ångermanälven. En älv som fått sitt namn av vikar och fjärdar och vars skönhet inspirerat till melodin ”Månsken över Ångermanälven”. Här, mitt i ett av Sveriges mest vattenrika och känsliga landskap, planeras ett projekt som i omfattning saknar motstycke i modern svensk miljöhistoria.

På vackra Helgeandsholmen i centrala Stockholm, där riksdagen har sin plats, fattades den 5 november 2025 beslutet att tillåta uranbrytning. En skrivbordsprodukt som ger undersökningstillstånd för områden på nästan 3 000 kvadratkilometer. Större än Blekinge, sju gånger Göteborgs kommun, sexton gånger Stockholms kommun. Ändå kallas det för ett ”lokalt” projekt. Prospekteringen berör inte bara Vilhelmina utan även stora delar av Jämtland samt områden i Västergötland, Skåne och på Öland. Det handlar alltså inte om ett lokalt fenomen i en enskild fjälldal, utan om en prospekteringszon som sträcker sig från norra fjällkedjan till södra Sveriges slätter och kustlandskap.

Inez Abrahamzon
Inez Abrahamzon
Journalist, rektor och f.d. ordförande för Hela Sverige ska leva
Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Opinion | Krönika

När månskenet speglas i uran

Inez Abrahamzon
Inez Abrahamzon
loadingRiksdagshuset på vackra Helgeandsholmen i centrala Stockholm. Den 5 november tog riksdagen beslut om att tillåta uranbrytning i Sverige. Foto: Bilbo Lantto
Riksdagshuset på vackra Helgeandsholmen i centrala Stockholm. Den 5 november tog riksdagen beslut om att tillåta uranbrytning i Sverige. Foto: Bilbo Lantto
Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.

Isen ligger som ett blått pansar över Malgomajsjön. En bil kör förbi på väg mot byn som är utnämnd till Sveriges vackraste – Saxnäs, medan passagerarna fängslas av de fjällnära omgivningarna. Det är svårt att föreställa sig att just här – mitt på en av Sveriges vackraste platser – planeras en verksamhet som kommer att förändra miljön och naturbilden totalt. Uranbrytning ur alunskiffer.

Malgomaj är Vilhelmina kommuns största sjö och dess vatten rinner ner i Ångermanälven. En älv som fått sitt namn av vikar och fjärdar och vars skönhet inspirerat till melodin ”Månsken över Ångermanälven”. Här, mitt i ett av Sveriges mest vattenrika och känsliga landskap, planeras ett projekt som i omfattning saknar motstycke i modern svensk miljöhistoria.

På vackra Helgeandsholmen i centrala Stockholm, där riksdagen har sin plats, fattades den 5 november 2025 beslutet att tillåta uranbrytning. En skrivbordsprodukt som ger undersökningstillstånd för områden på nästan 3 000 kvadratkilometer. Större än Blekinge, sju gånger Göteborgs kommun, sexton gånger Stockholms kommun. Ändå kallas det för ett ”lokalt” projekt. Prospekteringen berör inte bara Vilhelmina utan även stora delar av Jämtland samt områden i Västergötland, Skåne och på Öland. Det handlar alltså inte om ett lokalt fenomen i en enskild fjälldal, utan om en prospekteringszon som sträcker sig från norra fjällkedjan till södra Sveriges slätter och kustlandskap.

Inez Abrahamzon
Inez Abrahamzon
Journalist, rektor och f.d. ordförande för Hela Sverige ska leva
Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025