Sverige förändras i grunden. Mellan 2000 och 2023 växte befolkningen från 8,8 till 10,5 miljoner, en ökning med 19 procent, där 73 procent berodde på invandring. Prognoser från SCB visar att andelen etniska svenskar – personer födda i Sverige med två svenskfödda föräldrar – kan sjunka under 50 procent runt 2040–2050, drivet av låga födelsetal (1,42 barn per kvinna 2024) och hög invandring (116 197 invandrare 2024). I storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö är etniska svenskar redan i minoritet.
Detta är inte unikt för Sverige; liknande mönster syns i flera europeiska länder. Men varför talar vi så lite om en utveckling som kan omforma hela vårt samhälle? Vad avslöjar tystnaden om vår vilja – eller ovilja – att möta framtiden?
Historien ger perspektiv. Under 1800-talet och tidigt 1900-tal utvandrade över 1,2 miljoner svenskar till USA, cirka 25 procent av befolkningen, drivna av fattigdom och svält. De som lämnade var ofta unga och handlingskraftiga – de som kunde bygga en framtid. I dag är drivkrafterna andra: en svält på kulturell trygghet och identitet. Fenomenet ”white flight” syns redan lokalt, där inhemska grupper flyttar från områden med snabb demografisk förändring. Vad händer om denna dynamik skalas upp nationellt?
