Riksbanken har utrett om de gröna investeringarna påverkar den samlade investeringskvoten i Sverige. Man konstaterar att någon sådan påverkan inte har skett och sannolikt inte heller kommer att ske.
Den gröna omställningen, som ska göra hela EU CO2-neutralt till 2050, innebär ett enormt investeringsbehov i ny teknik som inte prövats i stor skala tidigare. Utvecklingen drivs på av EU, men Sverige har siktet inställt på 2045, alltså ett ännu tuffare tempo än det EU har krävt. Det handlar om att göra massiva investeringar i grön teknologi, inte minst inom energisektorn och elektrifieringen av transportsektorn. Det handlar också om så kallat ”grönt stål”, CCS-anläggningar och mycket annat.
I en rapport, en så kallad ekonomisk kommentar, resonerar Riksbanken om hur ”gröna investeringar” påverkar den samlade investeringskvoten i Sverige. Arbetet är en del av det underlag som Riksbanken tar fram för att bygga sin penningpolitik. Investeringar i stor skala och förändringar i den samlade investeringskvoten för landet som helhet är viktiga parametrar för räntepolitiken. Trots omfattande investeringar i grön teknologi menar Riksbankens utredare att dessa inte inneburit en totalt ökad investeringskvot.