Demografiska förändringar har konsekvenser, liksom segrar och nederlag i krig och politik. Staden Narva i Estland har befunnit sig i maktstriderna mellan stormakter under långa tider. Rolf Karlman berättar om en historisk situation som ter sig oroväckande och som förmodligen kräver skicklig diplomati.
Cirka 95 procent av invånarna i Narva i Estland är rysktalande. Detta kan jämföras med Estlands huvudstad Tallinn, där halva befolkningen har ryska som modersmål. Narva kom efter andra världskriget att successivt befolkas av sovjetiska immigranter, och dessa nya invånare hade ingen koppling till staden och den estniska historien. I Estland har man låtit ryssarna leva i en parallell värld i över 30 år; de har kunnat lägga blommor vid sovjetiska krigsmonument och fira segerdagen efter andra världskriget, precis som man gör i ”moder Ryssland”. Efter att Ukrainakriget startade har emellertid den estniska regeringen tvärvänt. Till exempel ska all undervisning i skolorna nu ske på estniska.
För många av Narvas 54 000 invånare är relationen till Ryssland och den ryska nationella identiteten en självklarhet. ”Moder Ryssland” är i högsta grad närvarande, och detta gäller även i den yngre generationen. ”Vi känner oss inte som estländare”, säger Kirill, en 23-årig student. Han och hans flickvän Durya är födda i Narva och uppvuxna i ryskspråkiga hem. ”När vi arbetade i Tallinn behandlades vi som slavar och blev diskriminerade. Folk kallade oss ’lökar’ och syftade på vår ortodoxa kyrkas lökkupoler.”
