Nu börjar årets mest festliga period. Studentfirande, bröllop och långa middagar i kvällssolen avlöser varandra. Visst kan man bjuda på mousserande vin, men när det verkligen är på riktigt är det fortfarande champagne som gäller.

När våren kommer förändras också sättet vi umgås kring mat och vin. Dörrar öppnas mot terrasser och innergårdar, luncher glider över i sena middagar och kalendern fylls snabbt av studentmottagningar, bröllop och långa kvällar där samtalen får fortsätta långt efter att solen gått ner.

Och nästan alltid dyker bubblorna upp. I dag produceras mousserande vin i stort sett i hela världen. Prosecco, cava, crémant och engelska eller svenska mousserande viner har höjt kvaliteten markant under senare år. Många är dessutom både välgjorda och prisvärda. Ändå finns det fortfarande något som gör att vi återvänder till champagne när tillfället verkligen betyder något. För bakom etiketten och historien finns också en särskild precision i själva vinet. Kombinationen av hög syra, sval frukt, kritig mineralitet och lång lagring skapar ett uttryck som få andra vinregioner lyckas efterlikna. Resultatet är viner med både energi och koncentration, där friskhet och komplexitet existerar samtidigt.

Det är också därför champagne tillhör världens mest gastronomiska viner.

I Sverige används champagne fortfarande ofta som aperitif. Ett glas före middagen innan man går vidare till vitt eller rött vin. I Champagne gör man ofta tvärtom. Där får vinet i stället följa hela måltiden. Och egentligen är det ganska logiskt. Få viner hanterar kombinationen av syra, sälta, fett och textur lika effektivt. Ostron och champagne har blivit en klassisk referenspunkt, men de mest intressanta kombinationerna finns ofta någon annanstans. Löjrom, smörstekta rätter, friterad mat, grillad fisk, kyckling och lagrade hårdostar fungerar ofta exceptionellt bra. Syran skapar precision samtidigt som moussen ger lätthet åt rätter som annars lätt kan kännas tunga.