Talman Andreas Norlén säger nej till en ny omröstning i riksdagen om medborgarskapsregler, frågan som utlöste kvittningsbråket. Han motiverar det med att oväntade resultat i omröstningar inte är en händelse av större vikt.
Miljöpartiets Annika Hirvonen lämnade in en så kallad händelsemotion, eller ”akutmotion”, till talmannen i fredags, med krav på att omröstningen om övergångsregler för medborgarskap tas om.
– Jag menar ju att lagkravet är uppfyllt, säger hon.
Talmannen avvisar MP-motionen.
I en motivering anser han att det skulle innebära en förändring av praxis för när en händelsemotion får väckas, vilket The Local var först att rapportera om. Enligt riksdagsordningen får en händelsemotion väckas vid ”en händelse av större vikt”.
Kan ta nya vändor
Norlén ger som exempel Irakkriget 2003, orkanen Gudrun i Sverige 2005 och att MP fick väcka en motion om Nato och arbetet mot kärnvapen i maj 2022.
”Att ett riksdagsbeslut utfaller på ett sätt som inte varit väntat bör inte i sig betraktas som en händelse av större vikt”, skriver han.
Talmannen föreslår därför att motionen inte får läggas fram.
Men Hirvonen ger inte upp. Hon ska yrka på att frågan går vidare till konstitutionsutskottet (KU) och därmed håller kammaren en omröstning, dock inte i själva sakfrågan.
Den omröstningen kan ske på torsdagen eller på tisdag nästa vecka.
SD slängde in ledamöter
Talmannen hade dock kunnat välja en annan väg, enligt Hirvonen. Han hade kunnat yrka på att motionen hänvisas till socialförsäkringsutskottet, där frågan om medborgarskapsregler först bereddes.
– Då hade det blivit en ny omröstning i sak, säger Hirvonen.
Hon tror att talmannen är pressad.
– Jag tänker att det finns en jättestor press från regeringspartierna att säga nej till en ny omröstning.
Frågan om nya medborgarskapsregler beslutades av riksdagen i slutet av april och det var också då det stora bråket om kvittningssystemet startade. Oppositionen har anklagat SD för fusk eftersom partiet kallade in två utkvitterade ledamöter för att vinna.
SD har hävdat att man bara agerade för att omröstningen skulle spegla valresultatet och väljarnas vilja.
