Historikern Peter Englund är tillbaka som essäist. Den här gången handlar det om att misslyckas, ett ämne som han tar sig an med både berättarglädje och moget resonerande genom att göra nedslag i historien och i egna erfarenheter.
När Peter Englund 1988 kom ut med sitt genombrottsverk ”Poltava” konstaterade han att nederlag är intressantare än triumfer. Med det menade han att misslyckandet rymmer lärdomar och insikter, medan triumfen i stort sett bara innebär ett bekräftande. Men är det verkligen så? I inledningen till sin senaste bok, ”Om att misslyckas”, skriver Englund att han än i dag håller med sitt unga jag, dock med vissa reservationer.
Visst kan ett ensidigt fokuserande på misslyckanden som en chans att lära sig nytt och få nya insikter lätt framstå som ett trivialiserande, inte minst om nederlaget är stort eller definitivt. En överdriven tro på misslyckandets värde kan som Englund skriver även ”utgöra en mörk lockelse, särskilt om det omtolkas som en sån där bakvänd triumf”.












