Länge hade Sverige en rik tradition av kvalificerade tidskrifter. Ord och Bild, grundad av journalisten Karl Wåhlin 1892, håller fanan högt och utkommer än i dag. Magdalena Gram har utforskat tidskriftens historia och en epok att avundas i kulturellt hänseende.
Sekelskiftet 1900 var i Sverige en händelserik tid. Inte bara uppstod industrier byggda på banbrytande uppfinningar; frågor om tullar eller frihandel visade att ekonomin ömsade skinn, och en rad företag byggda på geniala patent sökte sig ut i världen. Arbetare som ofta flyttat till städerna organiserade sig, och deras trygghetsfrågor pockade på att lösas. Frikyrkor och nykterhetsloger uppstod. Men också kulturen förändrades då en ny, aktiv medelklass alltmer försköt den smak som odlats vid hovet och i högre samhällsskikt mot nya och friare former.
Magdalena Gram, konst- och litteraturvetare med en lång yrkesbana i biblioteks- och museivärlden, har nyligen utgett ett arbete om en av det tidiga 1900-talets banbrytande insatser – Karl Wåhlins kulturtidskrift Ord och Bild. ”Ordet, bilden och bildningen. Kulturtidskriften Ord och Bild de första femtio åren 1892–1942” heter boken (Appell Förlag, 2026, 314 sidor), som bildar en fristående fortsättning på hennes tidigare monografi ”Karl Wåhlin. Kritiker, redaktör och museiman mellan tradition och modernitet” från 2023. De båda verken ger fenomenet Ord och Bild en kvalificerad genomlysning.













