Det pågår troligen en stor export från Sverige till Ryssland i strid med EU:s sanktioner. Medan direktexporten till Ryssland störtdykt har exporten till grannländerna exploderat, visar en rapport från nio svenska myndigheter.

– Det här är också ett sätt för grov organiserad brottslighet att tjäna pengar, säger polismästare Johan Grenfors, ordförande för sanktionssamverkansrådet.

Sveriges varuexport till Ryssland har sjunkit kraftigt sedan EU-sanktionerna successivt införts med anledning av det ryska anfallskriget mot Ukraina.

Till Turkiet hade exporten av de sanktionsbelagda varorna ökat drygt 60 procent jämfört med innan den fullskaliga invasionen, sett till genomsnittet per kvartal från april 2022 till juni 2025. Till Kazakstan, Kirgizistan och Uzbekistan var ökningen sammanlagt 75 procent och till södra Kaukasien 25 procent, enligt siffror som TT fått av Kommerskollegium.

Men samtidigt syns kraftiga värdeökningar i varuexporten till länder i Rysslands närhet.

Hamnar i Ryssland

En del kan förklaras av att bolag som tidigare sålt till Ryssland i stället säljer till nya marknader, eller handlar med kringliggande länder. Men det är otillräckligt för att förklara hela utvecklingen, enligt det så kallade sanktionssamverkansrådets lägesbild.

– Vi kan se mönster hur de hamnar i Ryssland. De går igenom de här andra länderna i stället, säger Grenfors, som också är polismästare på polisens nationella operativa avdelning (Noa).

Lägesbilden rör perioden februari 2022–september 2024. Samtidigt är fortfarande anmälningarna om sanktionsbrott bara ett fåtal. En handfull förundersökningar pågår vid Polismyndigheten och Tullverket, vilket Grenfors betecknar som ”oroande”.

”Bedrövligt”

– Det är bedrövligt, kommenterar finansminister Elisabeth Svantesson (M) för TT.

Det är inget som något företag bör ägna sig åt. Förutom att det är förbjudet så har företagen ett moraliskt ansvar att inte göda den ryska krigskassan och underminera Ukraina, enligt Svantesson.

Grenfors leder arbetet i rådet där nio myndigheter fått uppdrag av regeringen att stärka efterlevnaden av internationella sanktioner, bland annat genom att utreda och lagföra överträdelser.

Medan många bolag lägger ner stor energi för att följa regelverken, finns det också företag som mer eller mindre medvetet kringgår sanktionerna, enligt Grenfors.

– Den stora drivkraften är att tjäna pengar på detta, säger han.

Skärpta straff

Sannolikt finns mycket mer att dra fram ur skuggorna, enligt rådet.

– Det är en av de stora utmaningarna. Inflödet av information är inte på en tillräckligt hög nivå, säger Grenfors och poängterar att man kan tipsa polisen anonymt.

Ny lagstiftning trädde i kraft i juni i år, till följd av nya EU-direktiv, med skärpta straff för överträdelser. Försök, medhjälp och anstiftan till vissa sanktionsbrott har också kriminaliserats.

– Jag har förhoppning om att den nya lagstiftningen ska göra det lättare för oss att komma fram.