Den enskilde ledamotens förslag har en lång väg att vandra innan det kan bli en faktisk lagändring. Regeringsformen, en av våra grundlagar, reglerar denna process.
Tågordningen för motionsförslaget som fick riksdagens gillande blir först att det skickas till regeringen genom ett så kallat ”tillkännagivande”, vilket innebär att riksdagen meddelar regeringen att motionen antagits och att riksdagen därmed förväntar sig att regeringen vidtar åtgärder för att lägga fram ett lagförslag i motionens anda.
Processen som därefter startar bygger på det så kallade beredningskravet. Det är en del av grundlagen Regeringsformen (7 kap. 2 § RF), och är en viktig grundpelare i lagstiftningsprocessen. Syftet med det är att säkerställa hög kvalitet i lagstiftningen. Det innebär bland annat att det ska finnas en tillräcklig utredning av förutsättningar och konsekvenser kring ett lagförslag. Berörda myndigheter ska också beredas tillfälle att yttra sig över ett förslag till lagändring genom ett remissförfarande. Den rätten har för övrigt varje svensk medborgare.
