Regeringens omfattande reformagenda inom straffrätten har aktualiserat en grundläggande fråga om hur den svenska rättsstaten fungerar i praktiken. När lagförslag tas fram i snabb takt och möter kritik från Lagrådet sätts balansen mellan politik och juridik på prov.
Tidöpartierna har nyligen presenterat vad som beskrivs som den största straffrättsliga reformen i modern tid. Lagrådet och flera remissinstanser har invänt att de tvingats ta ställning till omfattande material på kort tid. Henrik Vinge (SD), ordförande för justitieutskottet, menar att även dessa aktörer måste ta ett större ansvar.
– Jag tycker att man kan ställa vissa krav också på andra aktörer än bara just riksdag och regering. Alltså, både remissinstanser som tycker att det är för kort tid att svara på, Lagrådet som tycker att det är för mycket materia. Det är ju trots allt så att Sverige har befunnit sig i en kris när det handlar om just gängkriminalitet och grov brottslighet.














