Min mamma var duktig på att lösa korsord. Jag minns hur hon satt vid köksbordet med en välvässad blyertspenna och suddgummi till hands. Djupt koncentrerad, med ganska bister min och blicken naglad vid korsordet; vi visste att då fick vi inte störa henne i onödan.
Jag kunde inte för mitt liv fatta vad som var så fascinerande med att lösa korsord. Tomma rutor som skulle fyllas i med hjälp av kryptiska ledord. Det verkade trist och tämligen meningslöst för min unga och rastlösa själ.
Nu, tre decennier senare, så har jag insett tjusningen med korsord.
Den där spännande utmaningen kan faktiskt bli beroendeframkallande. De tomma rutorna pockar på att bli fyllda med bokstäver och det är jag som måste fixa det.
Hjärnan skärper sig maximalt, synonymer, associationer, ordlekar och fakta som finns inmatade i mitt hjärnkontor fiskas fram för att antingen användas eller förkastas. Ibland måste jag gå djupt in i hjärnans databank för att finna det sökta ordet.
Likt en detektiv letar jag spår och ledtrådar för att finna lösningar. Ju svårare desto mer kittlande är det och desto mer belåten känner jag mig när jag fogat ihop orden.
Foto: Steve PB/Pixabay
Samtidigt som korsord är en rolig lek för mig så har den också en terapeutisk effekt. Alla störande tankar skalas bort, vardagens bekymmer förflyktigas och inte ens törst och hunger förmår störa min koncentration i första taget. Nåja, lite sugen blir man till slut och nötchoklad passar utmärkt för att hålla hungern i schack tills man avslutat korsordet.
Ibland kör jag fast. Då är det bra att gå ifrån en liten stund, vattna blommorna, sätta på potatisen eller göra något annat.
Så när jag återvänder brukar oftast lösningen komma av sig själv utan att jag fuskar.
Jag tycker nämligen att det känns som fusk när jag använder korsordslexikon eller googlar på ord.
Jag har aldrig haft någon tävlingsinstinkt, inte ens i ungdomen, men jag gillar verkligen att klara av ett korsord.
Tror min mamma skulle blivit mycket stolt och förundrad över att hennes äldsta dotter blivit en så koncentrerad korsordslösare på gamla dagar.
Krönikör Susanne Larsson. Foto: Privat
