Regeringen vill redan till årsskiftet höja kraven för villkorlig frigivning för fängelsedömda. Men Kriminalvården varnar för att myndigheten inte hinner med. Och att risken för hot och våld mot personalen kan öka.
Justitiedepartementet föreslog i maj i ett utkast till lagändring att villkorlig frigivning inte får ske för straff på minst sex år, innan tre fjärdedelar har avtjänats. I dag är gränsen två tredjedelar.
Det är en stor förändring som ska ske redan till årsskiftet. Kriminalvården varnar nu i ett remissyttrande att man inte hinner.
– Vi får inte fram ett systemstöd till årsskiftet, säger rättschefen Elisabeth Lager.
Det skulle betyda att strafftidsbeslut, som bland annat anger när en dömd ska friges, måste räknas fram manuellt.
– Det känns väldigt besvärligt och riskerna för fel ökar, säger Lager.
I värsta fall skulle det kunna handla om felaktiga frihetsberövanden.
Svårt att göra
Justitiedepartementet föreslår också att från den 1 januari 2026 så ska villkorlig frigivning kunna skjutas upp vid risk för återfallsbrottslighet i allvarliga brott. Lager uppger att det också är en stor förändring som tar tid att förbereda och införa. Hon understryker att bedömningar av risk för återfall i brott är svåra att göra.
– Det är något helt nytt för oss, säger Lager.
Den föreslagna förändringen kan också leda till ökat hot och våld mot personalen.
– Den intagna kanske upplever att de får sin frigivning uppskjuten i alla fall, så varför ska de sköta sig, säger Lager.
Kriminalvården avråder, vilket man gjort tidigare, också mot att avskaffa dagens två tredjedelsfrigivning. Skälen är flera, men ett är oklarhet kring hur många fler fängelseplatser som behövs.
– Det händer just nu väldigt mycket inom kriminalpolitiken. Det är många förslag som lagts, säger Lager.
– Vi efterfrågar att regeringskansliet gör en samlad analys av vad allt kommer att innebära.
Utredare avrådde
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) påpekar att tre fjärdedelsfrigivning ska införas stegvis för att Kriminalvården ska hinna med. Man börjar därför med straff på minst sex år från 1 januari. Men Kriminalvården föredrar att förändringen sker samtidigt för alla brott och först när myndigheten hunnit anpassat sina system.
”De remissvar som inkommit från Kriminalvården och andra berörda är mycket viktiga i det fortsatta arbetet” uppger Strömmer i en kommentar och tillägger att remissvaren nu analyseras.
Även regeringens utredare avrådde förra året från att ta bort två tredjedelsfrigivningen och bedömde att en sådan reform tillsammans med andra skärpningar kan införas tidigast 2030.
