loadingTorka i Irak. Ett Sida-projekt med Migrationsverket i Irak klassades dock som klimatrelaterat – utan någon koppling till klimatet. Arkivbild. Foto: Anmar Khalil/AP/TT
Torka i Irak. Ett Sida-projekt med Migrationsverket i Irak klassades dock som klimatrelaterat – utan någon koppling till klimatet. Arkivbild. Foto: Anmar Khalil/AP/TT
Inrikes

Klimatbistånd går till projekt utan klimatkoppling

Sophie Tanha/TT

Sveriges klimatbistånd har ökat drastiskt de senaste åren. Men flera biståndsprojekt som klassas som klimatrelaterade saknar koppling till klimatet, visar TT:s granskning.

Det skulle gå fort, enligt regeringens direktiv till Sida. På bara några år skulle det svenska klimatbiståndet fördubblas.

Under 2024 uppgick det till 11,1 miljarder kronor – en ökning med cirka 29 procent jämfört med när regeringen tillträdde 2022.

Den största delen, 5,7 miljarder kronor, förmedlas via Sida.

Louise Herrmann är verksföreträdare för klimat och miljö vid Sida. Pressbild. Foto: Johan Strindberg/Sida

För att klassas som klimatbistånd ska projekten ha utsläppsminskning eller klimatanpassning som antingen huvudsakligt mål eller delmål. Om det är ett delmål räknas 40 procent av summan som klimatbistånd.

Men när TT går igenom Sida-projekt som klassats som klimatbistånd visar det sig att flera saknar koppling till klimat och miljö.

Misstag och feltolkningar

Klimatmarkeringarna har kommit dit av misstag, trots löpande kontroller och granskningar, säger Louise Herrmann, verksföreträdare för klimat och miljö vid Sida.

Vid ett av fallen har handläggaren helt enkelt råkat kryssa för klimatmarkeringen, vid två andra fall har Sida-medarbetaren tolkat projektbeskrivningarna fel.

– Man har inte läst statistikhandboken tillräckligt väl. Då kan man ju tolka fel, säger Herrmann.

Det handlar till exempel om 36 miljoner kronor som RFSU fått för projekt i Georgien som ska förbättra tillgången till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Även Migrationsverkets projekt för att undersöka möjligheterna till ökat samarbete om migration med Irak markeras ha klimatet som delmål.

En insats, där drygt sex miljoner avsatts för att placera en nationell expert inom givarsamordning till Ukraina i Bryssel, räknas också delvis som klimatbistånd.

Undvika onödiga flygresor

Enligt Louise Herrmann finns det ingen risk att den kraftiga uppskalningen av klimatbistånd lett till minskad noggrannhet på Sida. Myndigheten har tillräckligt med resurser, säger hon.

– Men så fort vi får reda på att någonting är felmarkerat så åtgärdar vi det direkt. Det är ju olyckligt att det är så, men det är som det är.

I vissa fall beskrivs klimatarbetet som att man ska undvika onödiga flygresor.

Flera andra mångmiljonprojekt klassas med klimatanpassning som delmål, fastän klimatkopplingen är mycket vag, enligt TT:s granskning.

Svaga kopplingar

Ett sådant är organisationen IMS arbete med att stötta oberoende medier i Mellanöstern och Nordafrika. Sida skriver i en rapport att integrationen av klimatfrågor i arbetet ”är fortsatt svagt”. Ändå betalas 169 miljoner ut.

Det projektet är inte felmarkerat, säger Herrmann, eftersom journalister där utbildas i att driva frågan om effektivt vattenbruk.

– Ibland kan det vara svagt, och då skriver man det mer för att man ska försöka stärka insatsen inom det området. Det betyder inte att den inte har till exempel klimatanpassningsåtgärder.

 

Det svenska klimatbiståndet

Sveriges klimatbistånd beskrivs ofta som en viktig del av den svenska klimatpolitiken.

De senaste åren har klimatbiståndet skalats upp kraftigt och låg i fjol på 11,1 miljarder kronor. Den största delen utgörs av bilaterala insatser som genom Sida kanaliseras i form av stöd till enskilda insatser och projekt i länder.

Biståndet ska gå till både utsläppsminskning och klimatanpassning. Regeringen har dock betonat utsläppsminskningen i sina uttalanden. Det har kritiserats av vissa organisationer, eftersom mindre bistånd riskerar att gå till länder som redan är mycket utsatta för klimatförändringar.

Stora delar av Sveriges klimatbistånd går också till utvecklingsbanker, framför allt Världsbanken, globala klimatfonder som är kopplade till Parisavtalet och FN:s klimatkonvention. Stora summor går också till Swedfunds investeringsverksamhet.

Källa: Regeringen, Concord.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingTorka i Irak. Ett Sida-projekt med Migrationsverket i Irak klassades dock som klimatrelaterat – utan någon koppling till klimatet. Arkivbild. Foto: Anmar Khalil/AP/TT
Torka i Irak. Ett Sida-projekt med Migrationsverket i Irak klassades dock som klimatrelaterat – utan någon koppling till klimatet. Arkivbild. Foto: Anmar Khalil/AP/TT
Inrikes

Klimatbistånd går till projekt utan klimatkoppling

Sophie Tanha/TT

Sveriges klimatbistånd har ökat drastiskt de senaste åren. Men flera biståndsprojekt som klassas som klimatrelaterade saknar koppling till klimatet, visar TT:s granskning.

Det skulle gå fort, enligt regeringens direktiv till Sida. På bara några år skulle det svenska klimatbiståndet fördubblas.

Under 2024 uppgick det till 11,1 miljarder kronor – en ökning med cirka 29 procent jämfört med när regeringen tillträdde 2022.

Den största delen, 5,7 miljarder kronor, förmedlas via Sida.

Louise Herrmann är verksföreträdare för klimat och miljö vid Sida. Pressbild. Foto: Johan Strindberg/Sida

För att klassas som klimatbistånd ska projekten ha utsläppsminskning eller klimatanpassning som antingen huvudsakligt mål eller delmål. Om det är ett delmål räknas 40 procent av summan som klimatbistånd.

Men när TT går igenom Sida-projekt som klassats som klimatbistånd visar det sig att flera saknar koppling till klimat och miljö.

Misstag och feltolkningar

Klimatmarkeringarna har kommit dit av misstag, trots löpande kontroller och granskningar, säger Louise Herrmann, verksföreträdare för klimat och miljö vid Sida.

Vid ett av fallen har handläggaren helt enkelt råkat kryssa för klimatmarkeringen, vid två andra fall har Sida-medarbetaren tolkat projektbeskrivningarna fel.

– Man har inte läst statistikhandboken tillräckligt väl. Då kan man ju tolka fel, säger Herrmann.

Det handlar till exempel om 36 miljoner kronor som RFSU fått för projekt i Georgien som ska förbättra tillgången till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Även Migrationsverkets projekt för att undersöka möjligheterna till ökat samarbete om migration med Irak markeras ha klimatet som delmål.

En insats, där drygt sex miljoner avsatts för att placera en nationell expert inom givarsamordning till Ukraina i Bryssel, räknas också delvis som klimatbistånd.

Undvika onödiga flygresor

Enligt Louise Herrmann finns det ingen risk att den kraftiga uppskalningen av klimatbistånd lett till minskad noggrannhet på Sida. Myndigheten har tillräckligt med resurser, säger hon.

– Men så fort vi får reda på att någonting är felmarkerat så åtgärdar vi det direkt. Det är ju olyckligt att det är så, men det är som det är.

I vissa fall beskrivs klimatarbetet som att man ska undvika onödiga flygresor.

Flera andra mångmiljonprojekt klassas med klimatanpassning som delmål, fastän klimatkopplingen är mycket vag, enligt TT:s granskning.

Svaga kopplingar

Ett sådant är organisationen IMS arbete med att stötta oberoende medier i Mellanöstern och Nordafrika. Sida skriver i en rapport att integrationen av klimatfrågor i arbetet ”är fortsatt svagt”. Ändå betalas 169 miljoner ut.

Det projektet är inte felmarkerat, säger Herrmann, eftersom journalister där utbildas i att driva frågan om effektivt vattenbruk.

– Ibland kan det vara svagt, och då skriver man det mer för att man ska försöka stärka insatsen inom det området. Det betyder inte att den inte har till exempel klimatanpassningsåtgärder.

 

Det svenska klimatbiståndet

Sveriges klimatbistånd beskrivs ofta som en viktig del av den svenska klimatpolitiken.

De senaste åren har klimatbiståndet skalats upp kraftigt och låg i fjol på 11,1 miljarder kronor. Den största delen utgörs av bilaterala insatser som genom Sida kanaliseras i form av stöd till enskilda insatser och projekt i länder.

Biståndet ska gå till både utsläppsminskning och klimatanpassning. Regeringen har dock betonat utsläppsminskningen i sina uttalanden. Det har kritiserats av vissa organisationer, eftersom mindre bistånd riskerar att gå till länder som redan är mycket utsatta för klimatförändringar.

Stora delar av Sveriges klimatbistånd går också till utvecklingsbanker, framför allt Världsbanken, globala klimatfonder som är kopplade till Parisavtalet och FN:s klimatkonvention. Stora summor går också till Swedfunds investeringsverksamhet.

Källa: Regeringen, Concord.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025