loadingEfterfrågan på kritiska mineraler är stor eftersom de behövs för bland annat utbyggnaden av förnybar energi. Bilden på en litiumsten kommer från Nigeria och har inget med rapporten i texten att göra. Arkivbild. Foto: Sunday Alamba/AP/TT
Efterfrågan på kritiska mineraler är stor eftersom de behövs för bland annat utbyggnaden av förnybar energi. Bilden på en litiumsten kommer från Nigeria och har inget med rapporten i texten att göra. Arkivbild. Foto: Sunday Alamba/AP/TT
Inrikes

Gröna fonder investerar i svartlistade gruvor

Boel Holm/TT

Svenska fonder och banker investerar i svartlistade gruvprojekt genom gröna fonder, visar en ny rapport.

– Jag kan förstå att sparare känner sig frustrerade över att det är svårt att göra ett grönt fondval, säger Jakob König på Fair Finance Guide, som gjort kartläggningen tillsammans med Naturskyddsföreningen.

Efterfrågan på kritiska mineraler, som koppar, litium och nickel, är stor eftersom de används bland annat för att bygga ut förnybar energi och annan fossilfri teknik. Svenska banker och fonder har 33,7 miljarder kronor investerade i utvinningen.

Men flera av investeringarna har gjorts i gruvor som anklagas för miljöförstöring och kränkningar av mänskliga rättigheter.

– Det är ju anmärkningsvärt att svenska sparpengar investeras i så kontroversiella gruvbolag och att det sker genom fonder som har lovat att ha extra hänsyn till hållbarhetsfrågor. Det blir man besviken på, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén.

Föreorenar mark

I Kongo-Kinshasa har elva banker och fonder investerat i Kamoa-Kakula Copper Mine, en gruva som bland annat anklagas för att förorena vattendrag och ta mark från lokalsamhällen.

Trots det investerar SEB, Sjunde AP-fonden, SPP/Storebrand Sverige och Länsförsäkringar genom sina ”ljusgröna” fonder och Handelsbanken och Danske Bank även genom ”mörkgröna” – fonder som ska ha hållbarhet som mål.

Koppargruvan Antapaccay i Peru har under ett tjugotal år anklagats för att förorena vatten och luft. Trots att bolaget är svartlistat av ett 50-tal internationella investerare, och en rad svenska, har Sjunde AP-fonden investerat 529 miljoner kronor i ägaren Glencore. Fonden är en så kallad ljusgrön fond som säger sig främja hållbarhet i sina investeringar.

Frustrerade sparare

Det är inte första gången gröna fonder visat sig ha inslag som är allt annat än gröna. Jakob König, som leder Fair Finance Guide, förstår om spararna känner sig frustrerade.

– Det är ett jätteproblem för branschen, och jag tycker att spararna har fog för att vara kritiska – det har varit alldeles för mycket greenwash. Bankerna måste ge en rättvisande bild så att spararna kan vara trygga med att deras val inte förstör planeten.

Hans råd är att vara kritisk till den information man får och välja fonder som ställer höga krav på hållbarhet.

Kritiska mineraler

Så kallade kritiska mineraler, eller kritiska råvaror, är främst metaller som litium, kobolt, mangan och sällsynta jordartsmetaller.

Flera av dem används i teknik som är viktig för omställningen till ett fossilfritt samhälle, till exempel batterier, vindkraftverk, solpaneler och elbilar.

I dag importeras största delen av de kritiska råvarorna från länder utanför EU.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingEfterfrågan på kritiska mineraler är stor eftersom de behövs för bland annat utbyggnaden av förnybar energi. Bilden på en litiumsten kommer från Nigeria och har inget med rapporten i texten att göra. Arkivbild. Foto: Sunday Alamba/AP/TT
Efterfrågan på kritiska mineraler är stor eftersom de behövs för bland annat utbyggnaden av förnybar energi. Bilden på en litiumsten kommer från Nigeria och har inget med rapporten i texten att göra. Arkivbild. Foto: Sunday Alamba/AP/TT
Inrikes

Gröna fonder investerar i svartlistade gruvor

Boel Holm/TT

Svenska fonder och banker investerar i svartlistade gruvprojekt genom gröna fonder, visar en ny rapport.

– Jag kan förstå att sparare känner sig frustrerade över att det är svårt att göra ett grönt fondval, säger Jakob König på Fair Finance Guide, som gjort kartläggningen tillsammans med Naturskyddsföreningen.

Efterfrågan på kritiska mineraler, som koppar, litium och nickel, är stor eftersom de används bland annat för att bygga ut förnybar energi och annan fossilfri teknik. Svenska banker och fonder har 33,7 miljarder kronor investerade i utvinningen.

Men flera av investeringarna har gjorts i gruvor som anklagas för miljöförstöring och kränkningar av mänskliga rättigheter.

– Det är ju anmärkningsvärt att svenska sparpengar investeras i så kontroversiella gruvbolag och att det sker genom fonder som har lovat att ha extra hänsyn till hållbarhetsfrågor. Det blir man besviken på, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén.

Föreorenar mark

I Kongo-Kinshasa har elva banker och fonder investerat i Kamoa-Kakula Copper Mine, en gruva som bland annat anklagas för att förorena vattendrag och ta mark från lokalsamhällen.

Trots det investerar SEB, Sjunde AP-fonden, SPP/Storebrand Sverige och Länsförsäkringar genom sina ”ljusgröna” fonder och Handelsbanken och Danske Bank även genom ”mörkgröna” – fonder som ska ha hållbarhet som mål.

Koppargruvan Antapaccay i Peru har under ett tjugotal år anklagats för att förorena vatten och luft. Trots att bolaget är svartlistat av ett 50-tal internationella investerare, och en rad svenska, har Sjunde AP-fonden investerat 529 miljoner kronor i ägaren Glencore. Fonden är en så kallad ljusgrön fond som säger sig främja hållbarhet i sina investeringar.

Frustrerade sparare

Det är inte första gången gröna fonder visat sig ha inslag som är allt annat än gröna. Jakob König, som leder Fair Finance Guide, förstår om spararna känner sig frustrerade.

– Det är ett jätteproblem för branschen, och jag tycker att spararna har fog för att vara kritiska – det har varit alldeles för mycket greenwash. Bankerna måste ge en rättvisande bild så att spararna kan vara trygga med att deras val inte förstör planeten.

Hans råd är att vara kritisk till den information man får och välja fonder som ställer höga krav på hållbarhet.

Kritiska mineraler

Så kallade kritiska mineraler, eller kritiska råvaror, är främst metaller som litium, kobolt, mangan och sällsynta jordartsmetaller.

Flera av dem används i teknik som är viktig för omställningen till ett fossilfritt samhälle, till exempel batterier, vindkraftverk, solpaneler och elbilar.

I dag importeras största delen av de kritiska råvarorna från länder utanför EU.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025