Det är ingen nyhet att det behövs medvetna och riktade satsningar för att säkra tillväxten på såväl blivande professionella kulturutövare som publik. Medelåldern är hög på kulturkonsumenter som besöker evenemang med klassisk dans och musik. Kulturinstitutioner arbetar medvetet med olika strategier för att tillgängliggöra arrangemang för yngre och för en bredare allmänhet. Det är lovvärt.
Hösten 2025 kommer Kungliga Operan i samarbete med Riksteatern att genomföra en turné med baletten ”Vem där?” Det är en danssaga, för barn från sex år, om hur ensamhet vänds till lek, vänskap och fantasi genom en magisk portal. Verket är koreograferat av tidigare premiärdansaren Jenny Nilson och tonsatt av Jonas Valfridsson, och kommer att framföras av solister från Kungliga Baletten till inspelad musik av Kungliga Hovkapellet.
Det går inte att överskatta vinsten av att tillgängliggöra kulturarvet för barn och ungdomar. Om den yngre generationen inte får möjlighet att uppleva levande klassisk scenkonst går de inte bara miste om kulturens transformerande kraft, utan förblir omedvetna om det mångfacetterade kulturområdet. Sannolikt kommer de inte besöka en konsert med konstmusik eller en balettföreställning, och får aldrig chans att upptäcka kulturens mångfald.
