loadingEn grupp afrikanska ledare var på plats när Ryssland högtidlighöll den så kallade segerdagen i Moskva den 10 maj i år. Här träffar Vladimir Putin ledaren för Burkina Fasos ryskstöttade militärjunta, Ibrahim Traoré, i samband med det. Foto: Angelos Tzortzinis/poolfoto via AP/TT
En grupp afrikanska ledare var på plats när Ryssland högtidlighöll den så kallade segerdagen i Moskva den 10 maj i år. Här träffar Vladimir Putin ledaren för Burkina Fasos ryskstöttade militärjunta, Ibrahim Traoré, i samband med det. Foto: Angelos Tzortzinis/poolfoto via AP/TT
Utrikes

Efter Wagner: Ryssland kliver fram i Afrika

Martin Mederyd Hårdh/TT

Den brutala och frifräsande Wagnergruppen tappar mark. Efter gruppens väpnade uppror på hemmaplan kliver den ryska militären fram och tar över dess uppgifter. I Afrika stöttar Ryssland numera militära kuppmakare i en rad skakiga länder utan att försöka dölja det.

När Wagnergruppen härom veckan meddelade att den skulle lämna Mali så klev den så kallade Afrikakåren ut och försäkrade: Rysslands närvaro där kommer att bestå.

Styrkor från på pappret privata Wagner har under lång tid gått ryska ärenden på den afrikanska kontinenten. Sedan den omvälvande sommaren 2023 – där gruppens ledare Jevgenij Prigozjin startade ett kortlivat uppror och senare dog i en mystisk flygkrasch – har dess uppdrag steg för steg tagits över av styrkor i officiell uniform.

”Den som vågar vinner”, lyder Afrikakårens motto. Dess soldater har redan visat upp sig i Burkina Faso och Niger, där de stödjer sittande juntor som knyter starkare officiella band till Vladimir Putins styre i Moskva.

Människor som stödjer den styrande militärjuntan i Niger demonstrerar i huvudstaden Niamey och höjer en rysk flagga. Landets folkvalda regering avsattes i en militärkupp och demonstrationen arrangerades i protest mot omvärldens fördömanden. Arkivbild från augusti 2023. Foto: Sam Mednick/AP/TT

Från kust till kust

Enligt kårens egna uppgifter har omkring hälften av dess soldater tidigare ingått i Wagnerstyrkorna. Enligt Reuters, som hänvisar till uppgifter från ryska legosoldater, kan det vara upp emot 80 procent.

Afrikakåren avlöser Wagner i länderna i ”kuppbältet”, en rad av notoriskt instabila länder som sträcker sig från kust till kust genom södra Sahara.

I länder som Centralafrikanska republiken, Mali, Niger och Burkina Faso styr militärjuntor som har tagit makten med våld och sedan fått rysk hjälp att behålla den. I krigshärjade länder som Libyen och Sudan har ryska styrkor lagt sin vikt bakom en av de stridande parterna.

Wagnersoldater har varit med och försökt bekämpa jihadistiska uppror som har kokat i regionen under lång tid, men de har lidit flera bakslag på den fronten. De har också slagit vakt om Rysslands ekonomiska intressen, ofta i form av dyrbara gruvor, och åtföljts av ett omfattande propagandamaskineri där Ryssland framställs som en mer välmenande partner i ljuset av tillkortakommanden från tidigare kolonialmakter som Frankrike.

De ryska soldaterna, som i flera länder har benämnts endast som privata militärinstruktörer, har också följts av vittnesmål om utomrättsliga avrättningar, försvinnanden och massakrer.

I Centralafrikanska republikens huvudstad Bangui har det byggts en staty av ryska Wagner-soldater. Arkivbild. Foto: Sam Mednick/AP/TT

Nybildad allians

När det stod klart att Wagner skulle ersättas av Afrikakåren i Mali fick Kremls talesperson Dmitrij Peskov en fråga om vad det innebär för Rysslands närvaro i Afrika. Den ska växa och samarbeten ska fördjupas, svarade han.

– Detta har också att göra med, och sträcker sig till, så känsliga områden som försvar och säkerhet, sade Peskov.

Burkina Faso, Mali och Niger lämnade tidigare i år den västafrikanska gemenskapen Ecowas, som de beskrev som ett stort hot. De fokuserar i stället på en egen allians eller konfederation, där de har delat ut gemensamma pass och avser att bilda en gemensam militärmakt. I det fick de formellt stöd av Ryssland vid ett möte i Moskva i april.

– Ryssland är inte bara vår partner, utan också en permanent allierad som vi kan lita på, sade Malis utrikesminister Abdoulaye Diop vid en pressträff med sina kollegor då, enligt ryska statsmedier.

Vladimir Putin har skakat hand på militär samverkan med ledare i bland annat Ekvatorialguinea, Guinea och Guinea-Bissau i närtid.

Det ryska intresset tros framöver kunna riktas mot Tchad, som stort grannland till flera av de ryskallierade Sahelstaterna. Kamerun och Togo nämns också som tänkbara intressen i en strävan efter tillgång till Atlantkusten.

Blinkning: Vi är här

När anonyma ryskspråkiga soldater utan beteckning dök upp på den ukrainska Krimhalvön 2014 i en av Rysslands tidigt uppmärksammade hybridoperationer gick president Putin ut och förnekade tvärt att några ryska soldater befann sig i området.

Frasen ”De är inte där” blev med tiden ett satiriskt begrepp i sig, ett ryskt nyord, som kom att användas om Kremls fortsatta försök att mörka dess ingripanden i konflikter världen över.

Wagnergruppen klev med tiden ut i offentlighetens ljus. Nu lyder den, och en rad andra nybildade legosoldatsgrupper, under den ryska militären. När Afrikakåren förra året tillkännagav sina första uppdrag i Afrika via sociala medier gav den ett otvetydigt besked: ”Vi. Är. Där.”

Wagner och upproret

Wagnergruppen var ett privat legosoldatsbolag som länge verkade med inofficiella kopplingar till den ryska statsledningen.

Dess högste ledare och främste finansiär var Jevgenij Prigozjin, en oligark och tidigare krögare från S:t Petersburg, som med sina band till Vladimir Putin verkade i Kremls intressen på olika vis och byggde ett eget affärsimperium.

Under Ukrainakriget hamnade Prigozjin i konflikt med Rysslands militärledning, där han anklagade den dåvarande försvarsministern samt generalstabschefen för stora misslyckanden då tusentals Wagnersoldater stupade vid fronten.

Maktkampen slutade med att Prigozjin i juni 2023 vände om och inledde ett väpnat uppror på rysk mark med 25 000 soldater. Under en ”rättvisans marsch” mot Moskva tog de kontroll över städer och hamnade i dödliga drabbningar med arméstyrkor, innan den plötsligt avbröts.

En överenskommelse sades ha blivit nådd som överraskande skulle ge Wagner fri lejd. Några veckor senare dog Prigozjin och flera andra ledarfigurer i en flygkrasch på väg från Moskva.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingEn grupp afrikanska ledare var på plats när Ryssland högtidlighöll den så kallade segerdagen i Moskva den 10 maj i år. Här träffar Vladimir Putin ledaren för Burkina Fasos ryskstöttade militärjunta, Ibrahim Traoré, i samband med det. Foto: Angelos Tzortzinis/poolfoto via AP/TT
En grupp afrikanska ledare var på plats när Ryssland högtidlighöll den så kallade segerdagen i Moskva den 10 maj i år. Här träffar Vladimir Putin ledaren för Burkina Fasos ryskstöttade militärjunta, Ibrahim Traoré, i samband med det. Foto: Angelos Tzortzinis/poolfoto via AP/TT
Utrikes

Efter Wagner: Ryssland kliver fram i Afrika

Martin Mederyd Hårdh/TT

Den brutala och frifräsande Wagnergruppen tappar mark. Efter gruppens väpnade uppror på hemmaplan kliver den ryska militären fram och tar över dess uppgifter. I Afrika stöttar Ryssland numera militära kuppmakare i en rad skakiga länder utan att försöka dölja det.

När Wagnergruppen härom veckan meddelade att den skulle lämna Mali så klev den så kallade Afrikakåren ut och försäkrade: Rysslands närvaro där kommer att bestå.

Styrkor från på pappret privata Wagner har under lång tid gått ryska ärenden på den afrikanska kontinenten. Sedan den omvälvande sommaren 2023 – där gruppens ledare Jevgenij Prigozjin startade ett kortlivat uppror och senare dog i en mystisk flygkrasch – har dess uppdrag steg för steg tagits över av styrkor i officiell uniform.

”Den som vågar vinner”, lyder Afrikakårens motto. Dess soldater har redan visat upp sig i Burkina Faso och Niger, där de stödjer sittande juntor som knyter starkare officiella band till Vladimir Putins styre i Moskva.

Människor som stödjer den styrande militärjuntan i Niger demonstrerar i huvudstaden Niamey och höjer en rysk flagga. Landets folkvalda regering avsattes i en militärkupp och demonstrationen arrangerades i protest mot omvärldens fördömanden. Arkivbild från augusti 2023. Foto: Sam Mednick/AP/TT

Från kust till kust

Enligt kårens egna uppgifter har omkring hälften av dess soldater tidigare ingått i Wagnerstyrkorna. Enligt Reuters, som hänvisar till uppgifter från ryska legosoldater, kan det vara upp emot 80 procent.

Afrikakåren avlöser Wagner i länderna i ”kuppbältet”, en rad av notoriskt instabila länder som sträcker sig från kust till kust genom södra Sahara.

I länder som Centralafrikanska republiken, Mali, Niger och Burkina Faso styr militärjuntor som har tagit makten med våld och sedan fått rysk hjälp att behålla den. I krigshärjade länder som Libyen och Sudan har ryska styrkor lagt sin vikt bakom en av de stridande parterna.

Wagnersoldater har varit med och försökt bekämpa jihadistiska uppror som har kokat i regionen under lång tid, men de har lidit flera bakslag på den fronten. De har också slagit vakt om Rysslands ekonomiska intressen, ofta i form av dyrbara gruvor, och åtföljts av ett omfattande propagandamaskineri där Ryssland framställs som en mer välmenande partner i ljuset av tillkortakommanden från tidigare kolonialmakter som Frankrike.

De ryska soldaterna, som i flera länder har benämnts endast som privata militärinstruktörer, har också följts av vittnesmål om utomrättsliga avrättningar, försvinnanden och massakrer.

I Centralafrikanska republikens huvudstad Bangui har det byggts en staty av ryska Wagner-soldater. Arkivbild. Foto: Sam Mednick/AP/TT

Nybildad allians

När det stod klart att Wagner skulle ersättas av Afrikakåren i Mali fick Kremls talesperson Dmitrij Peskov en fråga om vad det innebär för Rysslands närvaro i Afrika. Den ska växa och samarbeten ska fördjupas, svarade han.

– Detta har också att göra med, och sträcker sig till, så känsliga områden som försvar och säkerhet, sade Peskov.

Burkina Faso, Mali och Niger lämnade tidigare i år den västafrikanska gemenskapen Ecowas, som de beskrev som ett stort hot. De fokuserar i stället på en egen allians eller konfederation, där de har delat ut gemensamma pass och avser att bilda en gemensam militärmakt. I det fick de formellt stöd av Ryssland vid ett möte i Moskva i april.

– Ryssland är inte bara vår partner, utan också en permanent allierad som vi kan lita på, sade Malis utrikesminister Abdoulaye Diop vid en pressträff med sina kollegor då, enligt ryska statsmedier.

Vladimir Putin har skakat hand på militär samverkan med ledare i bland annat Ekvatorialguinea, Guinea och Guinea-Bissau i närtid.

Det ryska intresset tros framöver kunna riktas mot Tchad, som stort grannland till flera av de ryskallierade Sahelstaterna. Kamerun och Togo nämns också som tänkbara intressen i en strävan efter tillgång till Atlantkusten.

Blinkning: Vi är här

När anonyma ryskspråkiga soldater utan beteckning dök upp på den ukrainska Krimhalvön 2014 i en av Rysslands tidigt uppmärksammade hybridoperationer gick president Putin ut och förnekade tvärt att några ryska soldater befann sig i området.

Frasen ”De är inte där” blev med tiden ett satiriskt begrepp i sig, ett ryskt nyord, som kom att användas om Kremls fortsatta försök att mörka dess ingripanden i konflikter världen över.

Wagnergruppen klev med tiden ut i offentlighetens ljus. Nu lyder den, och en rad andra nybildade legosoldatsgrupper, under den ryska militären. När Afrikakåren förra året tillkännagav sina första uppdrag i Afrika via sociala medier gav den ett otvetydigt besked: ”Vi. Är. Där.”

Wagner och upproret

Wagnergruppen var ett privat legosoldatsbolag som länge verkade med inofficiella kopplingar till den ryska statsledningen.

Dess högste ledare och främste finansiär var Jevgenij Prigozjin, en oligark och tidigare krögare från S:t Petersburg, som med sina band till Vladimir Putin verkade i Kremls intressen på olika vis och byggde ett eget affärsimperium.

Under Ukrainakriget hamnade Prigozjin i konflikt med Rysslands militärledning, där han anklagade den dåvarande försvarsministern samt generalstabschefen för stora misslyckanden då tusentals Wagnersoldater stupade vid fronten.

Maktkampen slutade med att Prigozjin i juni 2023 vände om och inledde ett väpnat uppror på rysk mark med 25 000 soldater. Under en ”rättvisans marsch” mot Moskva tog de kontroll över städer och hamnade i dödliga drabbningar med arméstyrkor, innan den plötsligt avbröts.

En överenskommelse sades ha blivit nådd som överraskande skulle ge Wagner fri lejd. Några veckor senare dog Prigozjin och flera andra ledarfigurer i en flygkrasch på väg från Moskva.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025